onednovellstorys

2012-06-24
20:00:00

Moments - kapitel 7
Sista andeblicken:

 Han hade sett mig, han hade tittat på mig men inte känt igen mig. Jag visste det, det var en dum ide att komma hit, jag visste att han inte skulle känna igen mig. Fast han hade gått ville jag skrika hans namn, man kunde fortfarande se honom lägre bort.

- Zayn försökte jag ropa men allt som kom ut ur min mun var en svag viskning.  

 



 

 

 

 

 

 

På något sätt hade jag lyckats komma tillbaka till hotellet, jag fattade fortfarande inte vad som hade hänt, jag hade stått några meter ifrån honom, tittat honom rakt in i ögonen. Men han hade inte känt igen mig. Och jag hade ju ingen ide om vad jag skulle säga till honom. Jag var inte redo för detta, jag kunde inte bara ställa mig framför honom, han skulle tro jag var knäpp eftersom jag inte skulle säga någonting. Jag måste vara väll förbered.

 

Nina knakade på min dörr någon timme senare, jag valde att inte säga något om Zayn till henne. Jag orkade inte med hennes åsikter ibland, för jag vet i detta fallet att hon hade börjat skälla på mig för jag inte pratade med honom. Vi satt istället och pratade om vi skulle dra till en pub före efterom det var vår sista natt här.

- Jag tycker vi kan dra på en pub och käka innan sen efter konserten kan vi dra till en bar eller klubb? Sa Nina frågande och tittade på mig.

- Sure varför inte svarade jag, jag kände själv att jag inte var närvarande i vårat samtal mitt huvud var någon annanstans. Hon lämnade mitt rum efter en stund för att fixa sig. Jag gjorde samma grej, jag klädde på mig snabbt ett par tunna blommiga spets tights, ett vitt linne och en röd rutig shorta och jag sminkade mig rätt snabbt också sen lätt jag bara håret hänga som det gjorde.

 

Jag satte mig på sängen och drog fram min gitarr, spelade lite låtar, jag tog en av mina favorit låtar The only ecxeption av Paramore. Jag tyckte alltid att den passade så bra in på Zayn och min pappa. Låten i sig själv skulle man spela med två gitarrer men man kunde spela den huvud ledande gittren själv och de lät som det skulle. Jag började spela och sjöng med.

- When I was younger I saw my daddy cry and curse at the wind. He broke his owen heart and I watched as he tried to reassemble it. An my momma swore that she would never let herself forget. And that was the day I promised I'd never sing of love if it dose not exist. But darling you are the only exception, you are the only exception. Och så fortsatte jag. Jag testade till och med att spela min och Zayns låt, eller den jag hade skrivit till honom.

 

När jag tänkte på honom gick det en rysning genom min kropp ibland kändes det som hela kroppen vibrerade. Hur kär kunde man bli, att se honom idag var en stor chock, jag var inte beredd jag skulle vara de nästa.

 

Efter en stunds spelande trodde jag att Nina skulle knaka på och jag hade rätt, lätt knackningar hördes och när jag ställde mig vid dörren hörde jag Nina sjunga utanför, en låt hon nästan mobbade mig med. När jag öppnade hade hon kommit till refrängen.

-Love me hate me. Say what you want about me. But all of the boys and all of the girls are beggin' to If You Seek Amy.- Haha very funny sa jag tog med min jacka i farten och vi gick från hotellet, medans Nina fortsatte att sjunga på If you seek Amy, och jag började allvarligt fundera på om jag skulle kasta henne i floden.

 

Vi åt fish and chips på en gullig pub fick tips om några bra barer och klubbar så vi hade ett bra urval senare drog vi oss till arenan där konserten skulle hållas. Vi tyckte ändå vi kom i god tid ungefär en timme innan, men kön var redan massivt lång och de började att blåsa kallt, jag överlevde men Nina gick runt i shorts och en tröja som rörde sig åt alla håll så fort man själv rörde sig.

- Fan jag skulle tagit på mig något annat sa hon när vi rörde oss långsamt mot ingången, hon stog och hoppade på plats och huttrade. Till slut kom vi till ingången där ett bra gäng vakter stog som kollade igenom väskor och så man inte hade något vapen med sig. Jag hade bara med mig mobil, hotellnyckel och plånbok, Nina hade med samma saker plus sin kamera väska. En av anledningarna till att hon ville följa efter killarna var att hon skulle kunna få några otroligt bra bilder som hon kunde skicka vidare och få jobb eller praktikplats hos någon fotograf efter som det var de hon ville i livet.

 

Vi blev tillslut godkända och gick in på arenan, den var otroligt stor och den var halv fylld men det skulle komma ungefär tusen personer till. Man hade bestämda platser som stog på biljetten vi hade turen med att våra var rätt långt fram, i mitten på andra raden. VI stog och snackadwe med tjejerna som också stog där för att Nina ville bara säga att hon kanske råkade reänga sig lite om hon ville ha en bild, dem bara nickade på huvudet och sa att de var lugnt, 1D family brukade man säga ju och ibland kändes det som de fanns. Det ända jobbiga enligt mig som skulle komma var när alla tjejer skulle börja skrika, jag tyckte de var otroligt störig och jag fick alltid så himla ont i örnen av det. Jag hade löpt innan vi kom ditt starka öronproppar som jag stoppade i nu, killarna kunde komma ut när som helst.

 

Och jag hade rätt snart släcktes alla ljus i lokalen och en film började visas som visade hur lång tid det var kvar innan de skulle komma upp, tio sekunder, fem sekunder, en sekund, nu skulle de komma upp. Och sant som sagt killarna hoppade in på scenen och ljudet kunde göra någon döv. De startade första låten som var * I want* och medans Nina stoog och fotade och sjäöng med och alla andra runt omkring mig sjöng med stog jag helt stilla, min blick hade fasnat på de som var precis framför mig. Han tog rätt framför mig och sjöng, det kändes nästan som om han tittade på mig just mig, men jag visste själv att det inte var sant. Men jag kunde inte röra mig, allt var som en sten och i en sekund jag var hundra på det tittade Zayn på mig och jag tittade på honom, och han hade blinkat. 

 

 



So jag är tillbaka, kom hem vid fyra idag och sa att jag skulle försöka slänga upp ett kapitel idag. och här är det!

Så vad tyckes damer och kankse någon herre. 

 

Och om texten belv konstig, jag vet hela min data har blivit knäpp. 

Och kom ihåg, ni är bäst!


Kommentarer:
#1: Julia

Denna berättelsen är superbra! Jag längtar tills nästa kapitel kommer ut! :)

Svar: Tack så mycket! ;)
Felicia LIndekrantz

2012-06-24 @ 21:21:45
#2: Alice

Så himla spännande, längtar jätte mycket till nästa kapitel! :) läs gärna min one direction blogg också:)

2012-06-25 @ 00:14:42
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: