onednovellstorys

-          I love it, don’t you?

-          I love it to. So can you see us two build our future here?

-          Actually I can. Jag log mot honom han log tillbaka och kysste mig lätt. Sedan vände hans sig om till mäklaren.

-          We will take it.

---

Någon timme senare gick vi ut ur huset och gick en promenad i parken. Skulle detta bli vårt nya hem. Han tog min hand. Jag log mot honom. Jag ville att detta skulle vara vårt nya hem, jag ville att Harry skulle vara den jag skulle tillbringa resten av mitt liv. Men allt var så nytt och vi båda var otroligt unga. Men det hade varit kärlek vid första ögon kastet och då borde vi kunna klara det.

Jag litade på min mamma i detta. Hon hade alltid rätt och om hon hade sagt att det var okej att jag och Harry flyttade ihop måste det vara rätt.  Jag hoppades bara att vi inte var tvungna att gå igenom något sådant som vi hade gjort med Ed igen.  Jag hoppade på att vi skulle ha det lätt, eller lätt skulle det någonsin bli lätt att vara tillsammans med en av världens kändaste och eftertraktade killar. Vi skulle klara det. Vi måste klara det, jag visste inte vad jag skulle göra utan honom. Han var mitt allt.

-          What is it darling? Sa Harry och tittade ner på mig med sina glittrande grönblå ögon.

-          I’m just thinking about us, our future, how it’s going to be.

-          Well you don’t have to think about it. Because I now it’s going to be amazing. Because you are going to be there. And I’m going to be there to take care of you forever.

-          I love you so much sa jag och höll om hans hand hårdare. Han ställde sig framför mig.

-          I love you more sa han och tittade ner på mig. Han skulle precis böja sig ner för att kyssa mig när jag sa på skoj.

-          Do not you have pain in the neck because you have to bend down and kiss me every time we kiss?

-          A little.

-          So how do we solve this? Han tittade på mig och log det leende han alltid får när han kom på något. Och på några sekunder hade han liftat up mig så jag var i jämnhöjd med honom och kysste mig, sen släppte han mig.

-          Okay, that is never happening again.  Han skrattade.

-          I didn’t think so. Han tog min hand och vi fortsatte att gå igenom vårt nya kvarter.

-          You know we have to decorate the place.

-          And I was hoping you would do that sa han och tittade på mig.

-          Then you were thinking right. Han skrattade, det var något av det vackraste jag hade hört.

 

 

En vecka senare hade jag slutat skolan och jag stog i min och Harrys lägenhet med min mamma men en storfärg palett i handen. Harry och killarna var på en intervju men vi hade kommit överens om att ingen skulle få se den förens den var färdig.

-          Okej mamma, till vardagsrummet tycker du den mintgröna eller den chokladbruna.

-          Hur hade du tänkt göra med färgerna.

-          Med den gröna hade jag tänkt ta alla väggar och sätta tavlor på den stora väggen och en mörkbrun soffa där och tv där och min bokhylla där sa jag och pekade där jag tänkt ställa allt.

-          Och om du tar den bruna?

-          Då tänkte jag bara ha den på den stora väggen och sätta tavlorna där och med samma inredning med en annan färg på soffan.

-          Jag skulle satsa på den bruna det ger mer en hemmakänsla. Fast blandingen mellan den gröna och bruna hade varit fin. Gud gumman jag vet inte fråga Harry.

-          Okej jag ringer honom.  Jag tog fram min telefon och letade fram Harry och ringde, hoppas deras intervju inte hade börjat.

-          Hi sweetie make it fast sa han.

-          Okey, mint green or chocolate brown?

-          Ehh, I like green so I’m going to go with that one. It’s a nice color and everything. But I have to go, love you. Sen la han på.

-          Mint grön blir det sa jag. Ska vi fortsätta in i köket?

 

 

Veckan där på skulle jag mamma och Harry åka upp till Malmö. Harry skulle för första gången träffa resten av min familj, jag tyckte synd om honom. Att umgås med min släkt frivilligt, ja då mådde man inte bra. Jag packade ner det sista i min väska, jag skulle stanna där längre än Harry, de hade en liten turne i UK och Irland, men det var bra för vår lägenhet skulle målas och inredas och allt skulle vara klart tills vi kom hem och då skulle allt bli perfekt. Jag drog igen dragkedjan på väskan och gick ner i köket där Harry satt med James, mamma hade redan gått och lagt sig.

-          So are you exited to meet the rest of her family? Frågade James Harry.

-          Yes , I really want to meet them, they seem lovely. James skrattade.

-          I feel sorry for you, that you want to meet them on your own will. I’m related to them, I have no choice.

-          I’m sure they are not that bad. Nu skrattade jag och James. Harry bara tittade på oss.

-          I feel sorry for you man sa James.

-          Me to sa jag och pussade han på pannan.

 

 

Nästa morgon körde James oss till flygplatsen, jag hoppades inte att det inte skulle vara några fans, det var för tidigt och jag kände mig inte så otroligt snygg idag. Vi hade tur det var ungefär tio stycken, vi kunde se dem genom glasdörren när vi sa hej då till James. Jag undrade varför de var här det vara bra Harry här, men vi fattade varför när vi kom in. Tjejerna stog och snackade med 4 killar och på en bänk en bit därifrån låg 4 tjejer och en kille och halvsov på varandra.

-          Harry ropade ett fan då. Och alla killar vände sig om, såklart var det Liam, Louis, Niall och Zayn. Och de sovandes gestalterna på bänken var Danille, Elenore, Caroline, Rebecka och Robin.

-          Hey guys sa Harry och vi gick fram till dem.

-          What are you doing here sa jag när vi kramde alla.

-          Do you think we are letting you come without saying good bye? Sa Liam.

-          Caroline ropade Niall till den sovande högen och alla ryckte till och tittade vilset omkring sig. Rebecka såg mig först.

-          Felicia halv skrek hon och sprang fram till mig och kramade mig.

-          I’m going to miss you sa jag.

-          I’m going to miss you too. Sen kramde jag de andra. Sen stog vi och pratade med fansen lite, de hade ju kommit hela vägen hit och klockan var 7 på morgonen och det var sommarlov, de var det värda.

-          So are you going to your hometown frågade en av tjejerna mig.

-          Yes, he is going to meet the rest of my family and my friends. I feel sad form him. I would never meet them on my own will. De skrattade åt mig.

-          But aren’t you two going to move in?

-          We are going to we have found an apartment. And we are moving in the end of the summer sa Harry och la armen runt mina axlar.

-          Aww that’s so cute. Sen snackade vi lite mer och innan vi skulle gå.

-          Can’t we take a cute picture of you two sa någon.

-          Sure sa Harry. Han tittade på mig med något i blicken.

-          Ohh no Harry no. Fast han gjorde det ändå, han lyfte upp mig som simba och kysste mig. Jag hörde massa awwanden. När Harry släppte ner mig tittade jag surt på honom. Sen hörde jag min mamma ropa.

-          Felicia vi måste gå nu.

-          We havet o go bye guys sa jag till fansen och kramde alla en sista gång innan jag sprang ner till min mamma med Harry i hälarna.