onednovellstorys

2013-05-19
23:10:09

Nobody compers to you - Kapitel 33
Sista andeblicken: Jag tar upp hans mobil och tittar han har redan massa massa likes på bilden och massa komentarer, ånga är snälla sen ser jag de elaka, hur ful jag är, att jag inte förtjänar honom och de värsta hur tjock jag är. Inte för att min kropps syns på bilden, men jag klarar inte av att läsa det, jag reser mig upp och springer in på toan och tänker precis stoppa fingarna i halsen när jag kommer på att det finns inget att spy upp eftersom jag inte har ätit idag. Jag fick väl göra det efter frukosten, så jag klär av mig och hoppar in i duschen och står där till jag hör Louis komma tillbaka, han hör att duschen är på och gör mig snart sälskap.

 
Vår resa är tyvärr inte så långs som jag hade önskat bara en vecka. Men det är en hela vecka med Louis, bara han och jag ingen annan vilket är skönt ingen press runt omkring oss. Men nu var vi på väg hem, han var tvungen att jobba också jag. Jag hade saknat jobbet, nu hade blåtiran försvunnit och min fläskläpp nu, armen var det ända som skulle ta lite längre tid, men jag hade pratat med min chef hon sa att hon hade fixat jobb som inte skulle visa min skadade arm. Sedan saknade jag och Lisa de andra killarna men mesat av allt Andy. En vecka utan honom kändes som en evighet om någon av oss var bortresta brukade vi snacka i trlefon eller skriva på facebook eller vad som helt, nu hade det gått en vecka utan Andy det var inte okej. Så han var min restev av kvällen när vi skulle komma hem.
Jag somnade som vanligt på flyget hem, på Louis axel med hans arm runt om mig, det kändes perfekt inget hade känns mer rätt. Han skakade liv i mig när vi var framme på flygplatsen, vi gick långsamt ut från planet hand i hand, men blev nästan direkt dragana av en vakt, jag såg hur Louis nästan suckade men jag förstog inte sen efter vi hade rundat ett hörn förstod jag varför. Det hade samlats flera hundratals fans på flygplatsen och sekunden Louis rundade hörnet exploderade luften av skrik, jag blev rädd och kramade om Louis hand hårdare han måste förstått hur jag kände mig så han försökte dra mig närmare sig själv men då ja bröt helvetet loss. Några av fansen fick ner spärren som vakterna hade satt upp och de strömmade ut och nästan kastade sig på Louis och mig.
 
Jag kände hur hans hand gled ur mitt grepp och några av fansen formade en cirkel runt mig. Jag kunde uppfatta vad alla sa eftersom alla pratade samtidigt, jag hörde massa är du verkligen Louis flickvän, du kommer aldrig bli älskad av oss som Eleanor, vem tror du att du är och fan va du är ful och tjock.
Jag gjorde allt för att inte börja gråta på plats, jag svalade klumpen i halsen och började blinka bort tårarna, de fick inte se mig gråta jag började röra mig försökte komma ut ur den onda cirklen men de vägrade släppa ut mig, jag sa inget utan försökte bara komma ut tillslut lyckades jag komma förbi en tjej, jag tror nästan hon flyttade på sig med flit som om hon tyckte synd om mig. Jag försökte inte ens ropa efter Louis, han var någonstans i havet av alla fans så jag trängde mig ut genom alla och kom tillslut ditt man hämtade sina väskor, där drog någon fast i min arm jag tittade upp Paul. Jag suckade av lättnade och höll fast i han.
- Var är Louis? Frågade jag.
- Han är redan ute, kom nu innan de får fnatt säger han till mig vänligt och vi går med snabba steg ut ur flygplatsen och sedan in i en bil. Där satt Louis och tog mig direkt in i sin famn.
- Är du okej babe?
- Jag vet inte säger jag och känner hur rösten håller på att spricka men jag trycker ner gråten igen.
- Jag visste inte att detta skulle hända då hade jag fått ut dig på ett säkert sätt säger han och pussar mig på pannan.
- Jag vet viskar jag och lutar mitt huvud på hans bröstkorg.

Bilen kör långsamt igenom Londons gator och vi sitter där inne och Louis håller om mig vi är knäppt tysta, jag ser hur det börja regna hur små vatten droppar ramlar ner på rutan för några stycken och sedan snabbare hur de drar snabba våra linjer över rutan. Tillslut stannar vi utanför för min lägenhet.
- Är du säker på att jag inte ska följa med dig upp?
- Jag klarar mig och jag ska vara med Andy nu, jag har saknat honom massor säger jag och ler.
- Jag ska i alla fall följa dig till porten säger han och öppnar dörren. Regnet ös verkligen ner, vi hoppar snabbt ur drar med min väska och på de två meterna till min port är vi genomblötta, hans hår klibbar i pannen och mitt i nacken, han slår sina armar runt min midja och jag lägger mina runt hans hals, han börjer sig fram och kysser mig hans våra läppar på mina och han kramar mig hårdare. Han ger mig några blöta kyssar på halsen.
- Louis sluta fnittrar jag.
- Jag kommer sakna dig viskar han och kysser min hals igen.
- Vi träffas ju innan du åker säger jag och tittar honom i ögonen.
- Bästa för dig säger han och ler.
- Hej då Louis säger jag och pussar honom en sista gång.
- Hej då Alexandra säger han  och springer in i bilen. Jag ler och öppnar portdörren och börjar gå upp för trapporna.
Andy öppnar dörren innan jag ens hunnit fram, och jag hoppar på honom och ger honom en hård kram.
- Jag har saknat dig säger jag och ler.
- Jag har saknat dig säger han, gå in med dig byt om blötfis säger han och flinar.
 
Ett klädbyte senare och Andy och jag sitter i soffan och pratar om resan, vad han har gjort vad jag har gjort, vi tar upp allt som vi har missat med varandra från en vecka på tre timmars tid innan jag går in och lägger mig, det är då jag låter tårarna rinna och jag snyftar mig igenom hela natten.
Jag vaknar runt nio, går in och tar en varm dusch innan jag klär på mig och åker iväg till jobbet, idag är det ingen jag känner där, men ajg gör som vanligt sätter mig i sminkstolen blir sminkad och får sedan håret fixat och sedan klär jag på mig och ställer mig framför kamernan, jag gjorde porträtt bilder idag och kände hur skänt det var att vara hemma igen, att få jobba igen.
Några timmar senare är jag ute på stan med musiken i örat och en starbucks i handen. Jag går igenom så många affärer som möjligt och inne på Victoria Secret stannar jag länge och försöker hitta så snygga underkläder som möjligt, jag vill vara så snygg som möjligt för Louis nu innan han åker eftersom jag inte kommer få se honom på länge. Jag väljer tillslut en matchande spets bh och trosor, betalar och går hem, solen gassar på med en sval vind som går igenom London. Allt känns så skönt just nu, jag hoppas bara på att fansen skulle sluta, jag var glad över att jag inte hade twitter eftersom jag har hört att tjejer killarna syns med oftast blev mest trackade där.
Hemma hoppar jag ner i soffan och slö tittar på tv innan jag tillslut somnar.

Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: