onednovellstorys

Sista andeblicken:Vi tar ut Sötnos på en promenad och skiljs sedan åt, när jag kommit hem har jag fått ett sms från Niall ** Framme i Paris, hit ska jag ta dig en dag. Saknar dig massor**. Jag log, fan vad jag älskade den blonda snubben.

 

En månad senare:

Det hade gått en månad sedan killarna hade åkt iväg, och det var jobbigt att inte träffa Niall, att inte få krama honom att inte på pussa på honom att inte få hålla honom i handen, ja inte ens få andas samma luft som honom kändes jobbigt. Fast jobbet hade hållit mig igång och Sötnos också. Fats nu var det lördag och jag var hemma hos Felicia för att ta det lugnt, vi hade planerat att gå ut men hon orkade inte, så det fick bli hemma hos henne istället. Hennes mage hade blivit enormt stor och det verkade som om hon skulle föda vilken sekund som helst. Fast hon ville hålla barnet inne två månader till för hon ville att Harry skulle vara där men det kunde ju inte gå.

-Okej läsk eller kaffe? Ropar Felicia i från köket, jag sitter i vardagsrummet med kakor som jag tuggar på.
- Idag vill jag vara onyttig ropar jag men jag hinner inte avsluta innan Felicia börjar svära ifrån köket.
- Jävla skit inte nu, jag hoppar upp från soffan och rusar ditt golvet är blöt.
- Spillde du eller? Frågar jag och tittar på golvet.
- Nej, mitt vatten gick säger hon och ser panikslagen ut och arg. Jag känner paniken växa inom mig.
- Men kom då, jag ringer en taxi eller ska du ha en ambulans eller ska jag ringa Charles,Will,Danielle eller Eleanore?
- Cissi ta det lugnt säger hon och läger sina händer på min axlar, jag vill att du ringer Harry och ber han komma hit nu, jag fixar det andra säger hon och räcker mig sedan hennes mobil. Jag nickar och går ut i hallen. Jag hittar Harry i kontaktlistan och ringer, signal efter signal går och tillslut svara han.
- Hej älskling, det är lite krisigt just nu, vi ska göra en intervju nu, kan jag ringa dig sen?
- Hej Harry det är Cissi säger jag och hans röst ändras.
- Cissi? Vad har hänt är Felicia? Han låter orolig och lite panikslagen.
- Jaja hon mår fint eller vad man ska sägs, men hennes vatten gick och hon sa att du skulle komma hit nu, eller så snabbt du kan.
- Absolut jag sticker direkt, hälsa Felicia att jag snabbat mig säger han och lägger på.


Harrys perspektiv:

Jag lägger på luren och tittar mig omkring jag måste hitta Paul, vi ska gå på scenen och göra en stor intervju om fem minuter men de får grabbarna klara sig själv med. Jag springer runt till jag hittar Paul, han ser mig och kommer fram och frågar strängt.
- Vad har hänt?

-Felicias vatten gick, jag måste hem nu. Först verkade som om Paul skulle protestera men nickar och dra med mig ut till en av våra bilar som är utanför. Han pratar samtidigt med en massa människor om vad som händer. Paul och jag hoppar in i bilen, vi är i Danmark och Kastrup ska inte vara så långt ifrån hoppas jag. Vi åker och Louis ringer mig.
- Hallå var är du, vi ska upp nu?

- På väg till flygplatsen.
- Va, varför då vad har hänt?
- Felicias vatten gick jag måste hem. Kan du covra för mig så länge?
- Absolut ring när du kommit ditt säger Louis. Jag ler.
- Klart sedan lägger jag på.

Väl på flygplatsen får jag plats på ett plan som ska avgå till London om en halvtimme jag springer på det spänner fast mig, det tar en timme till London sedan ska jag ta mig till sjukhuset, om två timmar hoppas jag att jag är där.

Cissis perspektiv:
Efter jag lagt på med Harry är det viktigaste att få Felicia till sjukhuset, hon har ring en taxi som kör oss relativt snabbt till sjukhuset. Jag tyckte att han kunde köra snabbare, jag var nog hundra mer gånger stressad än vad Felicia var. När vi kommer fram går Felicia lugnt till sjukhuset och jag stressar in och nästan skriker att hon ska föda. Personalen kollar på mitt stressade ansikte och Felicias lugna.
- Är du säker på att det inte är du som ska föda? Skämtar killen bakom disken.
- Hundra kan hon få ett rum nu säger jag och fnittrar lite, okej det var lite roligt.

De sätter Felicia i en rullstol och för in henne i ett rum där hon får byta om. En läkare kommer in och pratar med Felicia och tittar hur stor hon har blivit där nere.
- Vill du ha medicinen? Frågar han när han känner efter på henne.
- Ja det vill jag säger hon argt, hon börjar väl bli stressad nu.
- Okej men då får du vänta lite till, du måste bli tio cm först, jag kommer och tittar till dig om en stund. Han går ut och jag och Felicia börjar vänta.

Två timmar senare får Felicia medicinen och hon kramper kommer oftare. Jag vill faktiskt inte vara kvar i rummet, men jag känner att jag inte kan gå förens Harry har kommit och samtidigt som jag tänker de kommer Harry instörtande i rummet, andfådd och svettig.
- Jag är här jag är här pustar han ut och går fram till Felicia och pussar henne på pannan.
- Det var fane mig på tiden säger hon men ler emot honom.
- Då går jag ut så länge säger jag och flyr rummet och springer ner till cafeterian för att få i mig lite vätska. Sedan sätter jag mig utanför och väntar.


Några timmar senare väcker Harry mig, jag vaknar direkt och tittar på honom.
- Det blev en pojke säger han med världens största leende. Jag hade nog aldrig sett han så glad.
- Grattis säger jag och kramar honom, sedan går vi in i rummet och där sitter Felicia och håller en lite söt pojke, fast han är väldigt röd men jag gissar att det ska vara så.
- Hej säger jag och sätter mig brevid för att tittar på honom.
- Hej säger Felicia och ler emot mig.
- Jag ska gå och ringa killarna och våra föräldrar säger Harry och går ut ur rummet.
- Vad heter han? Frågar jag och ler emot den lilla killen.
- Bastian Harold eller Harry Styles säger hon och ler.
- Det passar honom perfekt säger jag.
- Vill du hålla honom säger Felicia. Jag titta på henne.
- Jag kommer ta sönder honom.
- Kommer du inte säger hon och lägger försiktig honom i min armar, jag tittar ner på Bastian och jag känner att jag inte kan längta mer tills jag och Niall är äldre och vi ska skaffa egna barn.