onednovellstorys

Sista andeblicken:- Du och Louis då pratade ni? Det var faktiskt inte meningen att lämna er ensamma. 
- Vi pratade, men jag har pojkvän det kommer inte hända något, även om det gjorde så kommer det inte hända igen säger jag och sätter mig på Lisas soffa, hon sätter sig brevid mig. 
- Vad hände? 
- Han kysste mig och jag sa inte nej. Lisa jag saknar honom hela tiden men jag kan inte göra det igen eller jag vet inte säger jag och bryter ut i tårar hon karmar om mig och låter mig gråta ut.  

---

 

Lisas perspektiv:

Alexandra somnade tillslut på min soffa efter att ha fått gråta ut, jag kan förstå hur hon känner sig som jag hade uppfattat det så hade hon verkligen blivit kär i Louis i slutet men jag förstår också varför hon har svårt att kanske ta tillbaka honom det hade jag också haft. Jag tar upp min mobil ur min väska och går in i köket, jag har fått ett sms från Harry. '' Är du fortfarande med Alexandra? Hur mår hon, Louis är helt förstörd. Saknar dig hjärtat xx'', jag log stort hur kunde ett sms få mig att le som en dåre, jag knappade in mitt svar '' Ja hon sover i min soffa, hon var också rätt förstörd tänkte ringa Andy från hennes mobil och be han hämta henne, saknar dig också! ''. Jag lägger mobilen på bordet och går fram till Alexandras jacka och hittar hennes mobil hon har fått sms men jag vill inte snoka utan klickar upp kontakter och hittar Andy högst upp och ringer upp honom. Han svarar snabbt och jag förklarar vad som har hänt att hon är ledsen och somnade på min soffa hon har bilen här så ifall han kunde hämta henne och den, han svara ja och får min adress och säger att han är där om en halv timme. Jag går in till köket igen och ser att jag har ett nytt sms från Harry. '' Jaså , så kan man kanske komma över senare, du och jag sleepover? ;) '' jag fnittrar till av hans sms '' Visst gärna för mig, glöm nu din pyjamas kom en en timme ;) '', jag kan se hans min framför mig när han får smset hur han flinar till och biter sig lite i läppen. Jag värmer lite te vatten och väntar på Andy som kommer prick efter en halv timme. - Hej Andy säger jag när jag öppnar dörren. - Hej Lisa säger han och ler. Var är hon? - I soffan säger jag och pekar in i lägenheten. Andy går fram och väcker hennes försiktigt men hon verkar inre vilja, han suckar och kommer fram till mig igen. - Var är hennes jacka? - Här säger jag och ger den till honom. Vad är det som händer? - Hon vägrar gå upp eller hon har somnat så djupt att hennes medvetna säger åt henne att inte vakna för allt är värre när hon är vaken. - Så detta har hänt innan? Frågar jag förvånat. - Ja, när vi träffades första gången så var hon fortfarande jävligt knäckt efter Nate som hon är tillsammans med nu, detta hände ibland men det hände mest när han hörde av sig eller något påminde om honom svarar Andy han ser rätt arg ut när han pratar om Nate. - Du gillar inte Nate va? Frågar jag honom. - Nej, har aldrig gjort och kommer aldrig göra, han behandlade henne som skit och jag kan inte förstå varför hon går tillbaka nu nät hon har klarat sig så bra men jag gissar på att det har med Louis att göra, men jag respekterar hennes val men de betyder inte att jag kommer gilla honom. - Förstår dig jag gilla inte heller honom vi träffade honom snabbt i eftermiddags han ger mig kalla kårar, Harry gillar inte honom för andra anledningar. Andy börjar le. - Just det du och Harry, hur går det med de? - Bra han kommer hit snart säger jag och ler. . Men då drar vi då säger Andy går tillbaka till Alexandra sätter på hennes jacka och lyfter upp henne i sin famn och går. Det tar inte så lång tid sedan kommer Harry och jag möter honom i en lång kram, det hade bara gått några timmar men jag saknade honom redan, vilket var sjukt. VI sätter oss i soffan och jag lutar mig på hans axel och han stryker mitt hår. - Hur mår hon? Frågar Harry och jag förstår att han menar Alexandra. - Dåligt hon grät i timmar sedan somnade hon. - Louis gjorde ungefär samma sak. Fast han sa att han inte skulle ge upp utan försöka mer, han fattade att hon fortfarande hade känslor eftersom hon inte sa nej till kyssen. - Jag tror hon aldrig slutade tycka om honom utan att hon bara är förvirrad. . Jag känner samma säger Harry och böjer sig fram och kysser mig länge, jag älskar när han gör det, jag biter mig i läppen. Han ger mig en blick han tycker inte om när jag gör det och sedan kysser han mig igen mer hårt och passionerat. Vi fortsätter in i sovrummet. Alexandras perspektiv: När jag vaknar nästa dag ligger jag hemma i min säng, hur kom jag hit jag hade ju varit hemma hos Lisa, fast jag ser Andy ligga och sova brevid mig då förstår jag att han måste ha hämtat mig. Jag hade tur att ha en sådan bra vän. Jag tittade på klockan, den va tio jag gick för att göra frukost till mig och Andy, när han kom upp en timme senare stog det rykande varma pannkakor på bordet. - Vad ska du göra idag? Frågar jag honom. - Jag och Liam hade nog tänkt dra ut ikväll svara han. - Finns det en chans att du kanske kan sova hos honom? Frågar jag. Andy tittar på mig. - Ska han hit eller? - Ja svarar jag och tittar ner på min pannkakor. - Då sover jag där svara han. Var försiktigt nu A. - Andy vad ska hända. - Ja har bara en dålig känsla över det. - Andy börjar jag men han avbryter. - Jag har lovat att inte kommentera så jag ska inte säger han och ler emot mig och jag ler tillbaka fast jag också har en dålig känsla i magen. Vid sju tiden har Andy gått hem till Liam för att senare gå ut och Nate har kommit hem till oss, jag märker direkt att han är på dåligt humör vilket ger ett resultat av att de är tyst vid matbordet när vi äter, så när vi dukar undan och sätter inte disken i diskmaskinen frågar jag honom. - Nate vad är det? - Inget säger han men jag ser att han ljuger. - Du ljuger säger jag och tittar på honom. - Vem var du med igår frågar han. - Lisa säger jag och tittar på honom. - Vem var du med innan henne jag såg henne vid sex tiden fast i en trafikkö. Jag drar ett djupt andetag. - Louis viskar jag, han var hemma hos Harry och väntade på honom. Nates ögon mörknar igen och jag känner hur mitt hjärta börjar slå snabbare.

Här är en novellblogg som jag har blivit kär i, hon har en tävling just nu så ni kan ju titta in där och också bli kära!

http://iloveyouff.blogg.se

 

 

Sista andeblicken: 
Några timmar senare låg vi i sängen och Nate sov brevid mig och jag smög försiktigt upp och gick in i badrummet och satte mig på toalett stolen hur kunde jag fucka upp allt så här mycket om Andy eller vem som helt fick reda på detta skulle de tycka jag var dum i huvudet vilket jag tyckte att jag var. Jag öppnade locket på toaletten satte mig på knä och tryckte ner två fingrar i halsen, allt åkte ut, jag vet inte varför men just nu fick det mig att må lite bättre.  

---

 

 

Tre veckor senare:
Morgon igen, Nate hade varit här nästan varje dag. Vi hade betett oss som ett par, vi hade gått ut och ätit, handlat lagat mat hållit handen pussat varandra på kinden hållit om varandra och aj såklart haft en del sex. Men idag skulle Andy komma hem och då skulle Nate ut, jag visste fortfarande inte om jag skulle berätta det för honom, ja han var min bästa vän men jag visste att hans kulle bli arg på mig. Men en bästa vän stannar med dig genom allt, eller hur?

 

Jag tittade på klockan, snart två Andy skulle komma vid halv fyra lika bra att få Nate ut tidigare. Han stog just nu och klädde på sig, jag satt i sängen med hans skjorta på mig och väntade och tittade på när han klädde på sig han var väldigt snygg och hans kropp var väldigt vältränad och snygg. Han packade ner allt i sin väska sedan följde jag efter honom ut i hallen där han tog på sig skor och jacka.
- Så när träffas vi igen?
- Jag vet inte Nate, jag har inte bestämt mig för om jag ska berätta det för Andy än.
- Du bestämmer själv hur du ska göra med det jag ska inte pressa dig, jag ringer ikväll säger han pussar mig på pannan innan han drar in mig i en kram. Och när vi släpper taget om varandra så hör jag det jag inte vill höra, en nyckel som vrider om låset och låser upp, dörren öppnas och där står Andy. Allt jag tänker är, Well, I'm fucked.  Han stannar i dörr öppningen och stirrar på Nate och mig, om jag hade stått med ett tår dränkt ansikte och hållit på att kastat ut Nate ur lägenheten kanske jag hade kunnat förklara bort det för Andy men icke. Nu står jag här i Nates förstora shorta rufsigt hår och många små sugmärken på halsen, Andy fattar vad som hänt, han tar nu ett steg in i lägenheten och jag tar tillfället i akt och knuffar ut Nate och smäller igen dörren.


Jag tittar på Andy, han tittar besviket på mig suckar och drar handen lite argt genom håret.
- Varför Alex varför? Säger han tillslut.
- Jag vet inte säger jag och jag känner tårarna komma jag hatar när Andy blir arg på mig.
- Du vet inte? Hur kan du inte veta.
- Jag stötte ihop med honom när jag var hemma han ville prata och jag kände mig så förstörd just då att jag gick med på det, fast här i London, och en sak ledde till det andra. Jag vet inte Andy jag vet inte varför skriker jag.
- Jag förstår mig inte på dig, du har klarat dig så bra utan honom, och nu tar du tillbaka honom.
- Han har ändrat han, han beter sig inte ens inärheten som innan.
- Men Alexandra hur kan du tro på de.
- Han tatuerade in min bokstav Andy, han tatuerade in min bokstav och sa att han alltid skulle älska mig skrek jag nu. Andy tittar lite chockat på mig.
- Jag kommer inte vilja prata om det jag kommer inte vilja se honom, när han ska vara här ska du säga till mig så jag kan sticka här ifrån, även om du är villig till att ge honom en andra chans så kommer inte jag gör det.
- Tack Andy säger jag och ler svagt.
- Nu tycker jag faktiskt lite synd om Louis säger Andy och tittar på mig. Just det Louis jag hade inte tänkt på honom på en dag nu eller något det var lite skönt.
- Vaddå då?

- Han har vari så nere sedan ni gjorde slut, Harry sa att han grät sig själv till sömns den först veckan över att han var så dum att han gick med på Eleanors villkor den helgen.
- Vilka villkor? Frågar jag och tittar upp på Andy.
- Eleanor hade hotat Louis att gå ut med att hon varit gravid i vevean de gjorde slut och att det var därför Louis hade gjort slut med henne för att han inte ville ah barn. Så hennes villkor var att de skulle vara tillsammans den helgen precis som det var innan annars skulle alla få veta de. Och Louis tänkte att alldeles för många skulle skadas och han ville inte ge bandet dåligt rykte över det så han gjorde som hon sa.
- När fick du reda på det?
- Igår han vägrade säga det men igår gjorde han det, han ville att jag skulle hälsa dig det, så nu kanske du förstår varför han gjorde som han gjorde säger Andy. Jag tittar ner i marken och känner tårarna som rinner ner för mina kinder. Andy karmar mig, jag säger att jag sak duscha, jag sätter igång duschen men innan jag hoppar in spyr jag.  

Om du som en av mina läsare också har en novell blogg kan du just nu vara med och tävla på Bella's novellblogg som är störst i Svergie.  http://onednovell.blogg.se

Hon är en fantastisk skrivare och jag har följt henne sedan hennes tidiga noveller.
Bella om du ser detta så hoppas jag verkligen att jag vinner och du är bäst!

Sista andeblicken: Louis perspektiv: Jag stog kvar och kände lite hur tårarna börjar rinna. Jag smyger mig bakom och sätter mig på en högtalare och försöker torka bort tårarna, jag känner hur någon sätter sig brevid mig, det är Harry, han kramar mig och säger bara. 
- Andy sa att ni hade gjort slut, du behöver inte prata om det men jag finns här för dig. 
- Det gör bara så jävla ont säger jag.  

---

 

Alexandras perspektiv:

När jag hade vaknat nästa morgon hade jag bestämt mig jag skulle åka hemma denna veckan istället, jag hade först ringt jobbet och kollat så att de var okej att jag bytade veckor och det var det sedan ringde jag min mamma. Jag visste att det inte skulle bli några problem hon skrek mig i örat av lycka när jag sa att jag hade tänkt komma hem en vecka. Då kom jag på det, nu var det februari och jag hade inte varit hemma sedan jul. Jag väckte Andy och sa att jag redan skulle hem idag. Han blev ledsen eftersom det var hans sista vecka innan de åkte på turne men han förstod mig.
- Jag hjälper dig packa säger han och ler det kommer du behöva säger han sedan. Jag kastar min kudde på honom.
- Tack Andy säger jag och försöker att le. Med Andys hjälp gick hela packnings processen snabbare, jag drog på mig jeans en vit vanlig tröja och en tjockare kappa och bruna boots och sedan drog jag och Andy iväg med min väska för att köpa frukost på Starbucks och sedan skulle han följa med mig till tågstationen.

Vi käkade på tågstationen och satt mest under tystnad, tills Andy sa.
- Måste du åka?
- Andy jag orkar inte vara kvar ärligt, jag vill bara komma ifrån en tag och när jag kommer tillbaka är han inte här.
- Men du kommer ju ändå att se honom, i tidningar och på tven.
- Men det är inte samma sak, här kan jag vara rädd över att springa på honom och jag vill verkligen inte det just nu.
- Jag förstår dig men jag önskade bara att vi kunde ha denna veckan tillsammans.
- Jag med men du ska bara vara borta i en månad.
- Ja och med att du åker nu så kommer vi inte att träffas på fem veckor säger han och knuffar mig.
- Jag vet säger jag och lutar mig på hans axel. Då hörs mitt tåg som ropas ut, vi går långsamt till den rätta perrongen.
- Hej då A säger Andy och ger mig en lång hård kram.
- Hej då Andy säger jag och kramar hårt tillbaka. När vi släpper varandra ser det ut som han torkar bort en tår.
- Andy gråt inte säger jag och känner hur mina ögon vattnas.
- Jag försöker säger han och skrattar då skrattar jag med sedan kramas vi igen innan jag hoppar på tåget hem.

När jag hoppar av på tågstationen hemma i Wolverhampton ser jag direkt min mamma och pappa, Alexander träffade ju jag senast igår. Jag springer fram och omfamnar min mamma och ger henne en hård lång kram.
- Hej mamma säger jag och ler emot henne.
- Hej älskling säger hon och stryker mig över kinden. Sen vänder jag mig emot min pappa.
- Hej pappa säger jag och kramar honom.
- Hej Alex säger han och ler emot mig. Pappa går framför oss till bilen, mamma som ser rakt igenom mig sedan tiden efter Nate frågar direkt.
- Vad har hänt älskling? Och jag börjar förklara väl hemma och efter mamma har satt på tee vattnet blir jag klar. Hon nickar bara och ler emot mig, hon fattar att jag inte vill att någon sak försöka ge mig tips och råd just nu.

Jag går upp på mitt gamla rum och slänger av min väska, jag har massa bilder kvar mest är på mig och Andy och mina tre bästa tjej kompisar här ifrån, Beth, Ann och Sophie. Annars har jag inte så mycket vänner jag har aldrig varit populär och de flesta såg mig som ett freak eftersom jag spydde hela tiden innan. Jag ler emot bilderna som finns på oss och tar upp mobilen.
En timme senare sitter vi fyra tjejer runt vårt bord på vårt favorit cafe i stan.
- Vi har saknat dig så jävla mycket Alex säger alla tre i munnen på varandra och jag ler.
- Hur har du det? Frågar Beth.
- Just nu känns allt rätt skit svara jag.
- Förklara säger Ann. Och jag förklarar när jag är klar säger alla tre ett ord var.
- Kukhuvud säger Beth.
- Idiot säger Sophie.
- Dumstrutt säger Ann vilket får mig att börjar gapskratta och sedan fortsätter samtalet i några timmar. När vi tar på oss jackorna plingar dörren till och som en vana tittar jag ditt och får ögonkontakt med personen som går in. Vi båda tittar på varandra, jag vet inte om jag ska ignorera det eller bli arg, ledsen eller rädd. Några meter ifrån mig står Nate.  

---

Komentera. 

Sista amdeblickan: - Nej verkligen inte, det hade ändå inte spelat någon roll säger jag och tittar på Andy lite argt. 
- Nej det är sant, det kommer fixa sig jag lovar dig. 
- Alla fortsätter säga att det kommer bli bättre, men när? Det ändras inte för mig, jag är värdelös eller hur? 
- Det är du verkligen inte säger Andy och kramar mig igen. Du är det bästa vän jag har och jag skulle aldrig byta ut dig mot någon säger han och pussar mig på pannan. Sedan hjälper han mig att tvätta av allt smink och sedan sjunger han mig till sömns.  

---

 

 

 

Louis perspektiv:

Alexandra lämnar min lägenhet genom att smälla igen dörren och jag står kvar med tårar som rinner ner för mina fuktiga kinder och lämnar små ljus nästan osynliga sträck. Jag snörvlar till nu också, hur kunde jag varit så dum att inte tänka på att de inte skulle komma ut bilder, med det var ju inte vad det såg ut som. Jag var inte kär i Eleanor jag var ju kär i Alexandra. Men hon kunde inte förstått de men jag förstår nästan varför. Men det fanns ju en anledning bakom varför jag inte kunde berätta varför Eleanor hade umgåtts i helgen. Jag går tillbaka in i vardagsrummet och tittar på soffan där hon precis hade suttit, hennes parfym doft satt fortfarande kvar i luften. Jag blev arg ja förbannad, varför hade jag inte bara kunnat berätta för henne då hade hon säkert förstått eller hade hon.

 

Jag var ledsen det fanns så mycket kvar att göra med henne, jag hade inte kysst hela henne eller fått henne att skratta åt alla min skämt eller sjungit massa låtar till henne eller skämt bort henne med massa onödiga grejer.

Jag gick frustrerat in i köket och såg disken som stog i stället eftersom de torkade, hon hade ätit från dem för en stund sedan och hon hade lett emot mig och gett mig sina speciella blickar som fick mitt hjärta att ta ett extra skutt. Jag tog tag i en av tallrikarna och kastade den av allt jag orkade rakt in i väggen på andra sidan rummet, det gav ifrån sig ett högt pang när den träffade väggen och tusen tals bitar flög runt rummet. Jag tog nästa talrikt och gjorde samma sak igen, det kände inte bättre men det fick lite av ilskan som susade i min kropp att försvinna. Jag satte mig ner på golvet och lät tårarna rinna, jag har ingen aning om hur länge jag satt där men tillslut gick jag och la mig i min säng och så var allt i mitt huvud en ända stor dimma.

 

 

Nästa morgon hade vi rep inför vår tour och alla var där, utom Andy som jag faktiskt ville skulle komma han hade säkert något nytt om Alexandra. Liam hade sagt redan direkt att han skulle bli sen och gett mig menande blickar. Vi repade några låtar in Andy kom inklampande i mjukis samma t-shirt som igår och rufsigt hår.
- Var fan har du varit ropar Josh på honom direkt.
- Tågstationen, släppte av Alexandra.
- Var ska hon? Frågade Josh nu.
- Wolverhampton.

- Jag trodde hon skulle dit nästa vecka säger Liam då.
- Ja men hon bytade ut sina lediga veckor, så hon kommer hem när vi har åkt iväg, tycker det är lite synd faktiskt vi skulle spenderat denna veckan ihop men nu blir det ju inte så säger Andy och ger mig en liten blick.
- Jaha men du får hälsa henne säger Liam.
- Klart svara Andy.


Jag försöker närma mig Andy försiktigt men det behövdes tydligen inte så mycket han gick nästan raka vägen fram till mig.
- Jag kan inte säga direkt att jag är din vän just nu säger han. Men vi kommer att jobba tillsammas så jag vill inte ha någon jobbig stämning.
- Nä nä det är klart svara jag.
- Bra säger han hoc börjar gå.
- Andy hur mår hon? Frågar jag. Han vänder sig om och ger mig en trött blick men också en ilsken.
- Vad tror du skit såklart, du kysste ditt ex Louis, jag trodde faktiskt inte det om dig.
- Det är inte vad det ser ut att vara säger jag tyst.
- Men vad är det då?
- Jag kan inte säga svara jag och titta ner i marken.
- Jaha men då måste du också förstå hur hon mår, hon hade tillräckligt av skit med Nate så det räcker en hel livstid säger han.
- Vem är Nate? Frågar jag lite nyfiket.
- Jaså hon berättade inte om honom, det förvånar mig inte. Han är hennes ex, han gjorde tusen gånger mer skada än nytta, det var han som gjorde att hon inte vågade ge sig in i något nytt, men hon tog en risk med dig och hon var verkligen lycklig. Jag hoppas bara att hon inte åker tillbaka till samma ställ som hon var med honom eller efter. Det var ett mörkt ställe säger han tittar på mig och går ner till Liam och Josh.

Jag stog kvar och kände lite hur tårarna börjar rinna. Jag smyger mig bakom och sätter mig på en högtalare och försöker torka bort tårarna, jag känner hur någon sätter sig brevid mig, det är Harry, han kramar mig och säger bara.
- Andy sa att ni hade gjort slut, du behöver inte prata om det men jag finns här för dig.
- Det gör bara så jävla ont säger jag.  

Sista andeblicken: Efter maten börjar Louis diska och jag sätter mig i soffan med datan och väntar på honom, jag klickar upp twitter och skrollar och ser något som jag inte väntade mig, jag skrollar lite mer och mitt hjärta slår snabbare och mina ögon fylls av tårar.  

---

 

- Babe vad är det? Frågar han och försöker dra mig intill sig.
- Rör mig inte skriker jag och knuffar undan honom.
- Hallå vad är det? Frågan han upprörd efter mig och tar tag i min arm och vänder mig emot honom.

- Du vet precis vad det är säger jag nu bara rätt högt men orden bryts av gråten som sitter i min hals.
- Jag förstår inte vad du pratar han säger han lugnt. Hur kan han stå där och ljuga mig i ansiktet.
- Du vet precis vad jag pratar om. Om du nu bara ville ha mig för att göra Eleanor svartsjuk kunde du bara sagt det, inte gå bakom ryggen på mig, jag har väl sett bilderna när ni går runt i Manchester och håller handen, när ni kysser varandra på fotbolls matchen. Kom inte och säg till mig att det inte är någonting skriker jag nu. Hans ansikte ändra uttryck och färg.
- Det är inte vad de ser ut att vara säger han och tittar på mig.
- Hur patetisk är inte du, att du ens kan säga det. Det är precis vad det ser ut som. Du har ingen aning om hur värdelös du har fått mig att känns precis.
- Alexandra, jag jag kan förklara säger han och tårar börja glänsa i ögonen på honom.
- Det finns inget att förklara, du kysste henne, du var med henne säkert på många sätt när du har sagt att du är kär i mig, att du vill ha mig. Men du är precis som alla andra och jag trodde du va annorlunda väser jag fram och dra min arm ur hans hand, han gör inget motstånd utan bara står och tittar på mig. Jag tar på mig skor och jacka, då säger han något.
- Alexandra gå inte, snälla säger han hest.
- Allt jag känner är att jag hatar dig just nu säger jag och försöker torka bort mina tårar.
- Alex börjar han.
- Nej, Louis hör aldrig av dig till mig igen någonsin säger jag går och och smäller dörren bakom mig sedan springer jag ner för trappan ut genom porten ut på Londons gator.

Tillslut stannar jag sätter mig på en bänk och gråter ännu mer det slutar inte, maten i min mage vänder och vrider på sig som den säger till mig att den inte vill vara kvar där, jag tittar mig runt omkring av de lilla jag kan se eftersom allt mitt smink har runnit, lite längre ner finns en gränd jag går ditt går in och ställer mig bakom en container och stoppar ner fingrarna i halsen. Nästan direkt åker maten upp, det ger mig en skön känsla eftersom det tar bort bilderna på Louis och Eleanor som är fast limmade på min hornhinna, men det känns också skabbigt att stå där att spy, att jag har sjunkit så lågt igen, Andy skulle definitivt inte få veta och detta var bara en en gångs grej, det skulle inte hända igen. Jag börjar traska hem, det en stund innan jag är framme. När jag kommer in hör jag Andy avsluta ett samtal.
- Nä hon kom precis jag hör av mig sen säger han och kommer ut i hallen tittar på mig som måste vara ett vrak och sedan kramar han mig, en lång kram som känns bra. Tack för att jag har Andy vem skulle jag annars ha nu.
- Du vet redan viskar jag.
- Ja han ringde för att se så att du hade kommit hem säger han. Vad hände säger han sedan. Vi sätter oss i soffan och jag berättar.
- Och sedan gick jag säger jag och avslutar allt, Andy tittar på mig med sin arm runt min axlar.
- Det låter inte som Louis alls, jag undrar vad det var, du kanske skulle låtit han förklarat.
- Nej verkligen inte, det hade ändå inte spelat någon roll säger jag och tittar på Andy lite argt.
- Nej det är sant, det kommer fixa sig jag lovar dig.
- Alla fortsätter säga att det kommer bli bättre, men när? Det ändras inte för mig, jag är värdelös eller hur?
- Det är du verkligen inte säger Andy och kramar mig igen. Du är det bästa vän jag har och jag skulle aldrig byta ut dig mot någon säger han och pussar mig på pannan. Sedan hjälper han mig att tvätta av allt smink och sedan sjunger han mig till sömns.  

Sista andeblicken: - Han frågade om dig. Snabbt tittar jag upp på Alexander. 
- Vad sa du
- Att du och Andy har flyttat till London att du för tillfället jobbar som modell är och är skit lycklig utan honom i ditt liv säger han och ler emot mig. 
- Ibland hatar jag dig men ändå tycker jag om dig. 
- Jag vet jag vet kom nu går vi och träffar Andy säger han och knuffar mig framåt.  

 

---

 

Tre dagar med min bror jag så otroligt snabbt, han var bara en av de personer som jag aldrig tröttnade på, kanske för att vi var tvillingar eller att vi hade en kemi. Under tre dagar hade vi gått på bio, varit ute i stan, lagat en ganska lyckad middag. I vanliga fall så brukar vi nästan bränna upp köket, idag skulle han hem men först med mig till jobbet, det var inget stort idag en rock fotografering om jag inte hade fel sedan skulle jag släppa av honom på stationen och åka hem och göra mig redo för min och Louis dejt ikväll.
Vi skulle hem till honom och laga middag och mysa, förhoppnings vis är han bättre på att lägga mat en vad jag är. Jag och Alexander tar taxin ner till platsen vi ska vara på, när vi kom ditt sattes jag direkt i sminkstolen och fick en mörk sminkning, de satte också in långt lös hår och klädde mig i svarta skinnbyxor en trasig tröja och en skinnjacka.
- Snygging säger Alexander och flinar till mig, jag räcker ut tungan åt honom, han gillar inte den sorts stilen han är mer inne för tjejer som gillat pike tröjor och skräddarsydda byxor, den mer snobbiga stilen om man ska säga de.

När jag va klar drog jag av löshåret och bytade om, sminket brydde jag mig inte om eftersom jag skulle duscha senare. Jag och Alexander tog ännu en taxi ner till stationen, jag bad den vänta på mig i en kvart eftersom jag bara skulle säga hej då till honom.
- Hej då snorunge säger han och ger mig en stor kram.
- Hej då kiosk säger jag och känner hur han ler, vi kramas hårade.
- Du får komma och hälsa p´å snart, mamma och pappa saknar dig.
- Jag saknar dem också, jag är ledig nästa vecka så jag hade planerat att kanske komma då.
- Bra, jag hälsar dem det säger han och ger min ännu en kram innan han går till sitt tåg, jag vänder mig om och sätter mig i taxin för att åka hem.


Väl hemma tar jag en snabb powernap och duschar och börjar göra mig redo, jag tar på mig en spets tröja med jeans och en snygg kofta ovan på. Till sminkningen gör jag lite som photoshoten idag jag gillade sminkningen faktiskt det såg annorlunda ut på mig och jag avslutade det med ett rött läppstift. Håret lät jag bara vara, jag tittade på klockan Louis skulle hämta mig om fem minuter, jag drar på mig ett bara svarta korta convers och en stor svara jacka och möter Andy i hallen.
- Var ska du?
- Hem till Louis svara jag, han flinar.
- Ha inte för kul bara säger han och blinkar. Jag smäller till honom på armen.
- Hej då Andy säger jag och går ner där Louis redan väntar.


Hemma hos honom börjar vi laga pasta cabronara, det går sjukt mycket bättre än vad det gjorde för mig och Alexander.
- Det är verkligen jätte gott säger jag och tar en tugga.
- Det är bara för att du var med säger han och ler emot mig.
- Verkligen inte. Hemma brukade jag och min bror nästan bränna upp köket när vi lagade mat så vi fick bara laga mat i mikron av mamma tillslut säger jag och Louis skrattar.
- Tur att jag var här annars hade du väl bränt ner stället.
- Förmodligen säger jag och ler.

Efter maten börjar Louis diska och jag sätter mig i soffan med datan och väntar på honom, jag klickar upp twitter och skrollar och ser något som jag inte väntade mig, jag skrollar lite mer och mitt hjärta slår snabbare och mina ögon fylls av tårar.  

Sista andeblicken: - Det lovar jag dig att du inte är, Louis är bara mer pojkväns killen han har alltid tur i kärlek, och eftersom han dejtar dig så har han verkligen det. Jag log emot honom.
- Ibland vet du bara vad du ska säga eller hur. 
- Japp säger han och ler. Vad säger du om att imorgon går du jag ut på stan och har en tbswaaa. 
- Såklart. The best day with Andy and Alex svarar jag.  

---

 

 

 

Nästa dag vaknade jag rätt sent men jag var glad över att jag bara skulle ta det lugnt med Andy idag, jag hoppade snabbt in i duschen och började sedan klä på mig då min mobil ringde, när jag ser namnet bryter mitt ansikte upp i världens största leende.
En halv timme senare går jag in i Andys rum han står och klär på sig.
- Hej Andy säger jag.
- Hej A, värsta vad du är glad idag säger han, jag står säker och ler som en idiot.
- Emh ja, är det okej om vi tar vår dag en annan dag? Frågar jag.
- Ja det är de varför då, snälla säg inte att det är Louis du ignorerar mig för. Vi båda skrattar.
- Nej Alexander är i stan han tänkte stanna tre dagar.
- Va fan vad kul, va inte ute för länge då idag, jag har också saknat han.
- Du glömmer ibland att han är min bror inte din säger jag och räcker ut tungan mot honom.
- Han är ju dock mer lik mig och det är ni som ska vara tvillingar säger han och skrattar igen. Jag räcker ut tungan igen och går ut ur rummet klär på mig ytterkläder och drar ut mot centrum.


Utanför Starbucks känner jag igen min bror, han har fått mörkare hår men annars är han sig lik.
- Hej Alex ropar han när han får syn på mig. Jag kramar han hårt, jag har faktiskt saknat honom, han var en person jag kunde berätta allt för.
- Hej Alex säger jag bara för att reta honom, han ger mig en liten ond blick men ler emot mig sedan.

- Kom nu din nob säger han och drar in mig på Starbucks. Några minuter senare kommer vi ut med varsin kopp.
- Haha jag fick en rosett det fick inte du säger jag och flinar emot honom.
- Ja men killen i kassan flörtade inte med mig säger han och ler lite stolt.
- Klart han gjorde sa jag och flinade. Vi går igenom London och tittar in lite här och där.
- Så är det någon kille i ditt liv då? Frågar han mig och blickar, jag ska precis svara men då ringer min mobil och jag tar upp den det är Louis.
- När man talar om trollen säger jag och viftar med den innan jag svarar.
- Hej snygging hör jag Louis säga.
- Hej babe säger jag och jag känner Alexanders blick rakt på mig.
- Vad hittar du på?
- Jag är i stan med min bror, han överraskade mig med att komma ner några dagar.
- Jaha va kul men då ska jag inte störa, vi kan väl äta ute när han har åkte hem?
- Ja absolut, han åker på måndag.
- Låter jätte bra, men jag ringer dig imorgon eller något.
- Det låter jätte bra, puss hej då.
- Puss hej då säger han och vi lägger på.

Jag känner direkt Alexanders blick.
- Så vem är han? Frågar han och jag känner hur jag rodnar.
- Du vet Andys kompis Liam?
- Ja klart, jag och Liam är lite smått kompisar om du har glömt?
- Ja just de, eh du vet hans band kompis Louis.
- va fan Alex det trodde jag inte om dig säger han och skrattar sedan kramar han mig. Jag är glad för din skull säger han och ler.
- Tack Alexander säger jag och vi fortsätter vår promenad.
- Jag träffade på Nate för ett tag sedan säger han rätt tyst sedan. Fast det har gått snart två år rycker jag fortfarande till av de namnet förmodligen av allt han har gjort emot mig.
- Jaha och? Frågar jag och försöker att låta oberörd.
- Han frågade om dig. Snabbt tittar jag upp på Alexander.
- Vad sa du
- Att du och Andy har flyttat till London att du för tillfället jobbar som modell är och är skit lycklig utan honom i ditt liv säger han och ler emot mig.
- Ibland hatar jag dig men ändå tycker jag om dig.
- Jag vet jag vet kom nu går vi och träffar Andy säger han och knuffar mig framåt.  

åh jag kan inte fatta att tiden går så snabbt, under tre korta månader har tre av våra pojkar blivit älder, Louis blev 21, Zayn 20 och nu Harry som blir 19. Vad hände med våra söta 16 åringar 2010, vad hände med forever young. men om de ska bli så mycket snyggare varje år, så kan de forsätta med nöje, min hormoner dör ju inte allt. 

Men grattis igen till vår curly boy, som är min lilla crush!