onednovellstorys

Sista andeblicken: - Snälla Niall, du måste vakna, du måste vakna viskar jag igenom gråten. Sedan ligger jag där brevid honom, bara för att vara när honom. Efter vad som känns som timmar knackar någon på dörren och säger att besöks tiden är slut men går inte in. Jag reser mig sakta upp, tårarna har slutat rinna men de har lämnat blöta fläckar på Nialls kudde, jag ställer mig brevid honom, tar tag i hans hand igen böjer mig ner och ger honom en försiktigt kyss. 

4 år senare: Nialls perspektiv:

Allt kändes som en dröm som om jag sov, det kändes som allt gick så snabbt. Jag minns inte mycket heller det sista som jag kommer ihåg är att jag hör Cissis röst som säger åt mig att inte lämna henne och att jag måste vakna, jag förstår inte jag sover ju bara, det är väl inte så farligt. Jag känner på mig att jag har sovit allt för länge, klockan måste säkert vara tre på eftermiddagen. Jag försöker slå upp ögonen men ögonlocken känns så tung fast med lite ansträngning får jag upp dem. Jag kisar med ögonen på grund av de starka ljuset som rummet har, fast jag är inte i mitt rum, jag verkar vara i en sjukhus säng, jag försöker titta min omkring trots ljuset som åker rakt in i min ögon. På en soffa en bit där ifrån sitter Felicia och Liam och pratar.
- Kan någon av er släcka lampan säger jag med en kraxig röst. Båda två stannar upp i samtalet de blir knäppt tysta och vänder sina huvuden emot mig som om de inte trodde att jag hade sagt något, Felicias ögon fylls med tårar och hon hoppar upp och flyger på mig och ger mig en kram.
- Åhh Niall du är vaken, jag kan inte fatta det säger hon och kramar mig ännu hårdare.
- Va, jag förstår ingenting säger jag efter Liam också har kramat mig, Felicia och Liam tittar på varandra som om de ska bestämma vem som ska säga det.
- Ehh jo Niall börjar Felicia hennes röst avbryts av min nästa fråga.
- Var är Cissi? Frågar jag, jag saknar henne och kan inte längta mer efter att få hålla om henne.
- Hon är i Svergie svarar Liam.
- Har jag varit har i två dagar eller? Eller mer? Kommer hon hem snart? Jag ställer alla möjliga frågor känns det som.
- Niall, Cissi har flyttat tillbaka till Svergie säger Felicia och tittar ner i marken.
- Va? Men hon skulle ju bara ditt på semester, hon skulle komma hem efter en vecka.
- Niall, eh jag vet inte hur jag ska säga detta. Men men säger Felicia och harklar men hon säger det tillslut. Du har varit i koma i fyra år. Jag stirrar på henne, hon måste skoja.
- Vad är det sista du mins? Frågar Liam. Jag tänker efter, att det var Liams födelsedags fest, och en tjej hade kysst mig, Cissi hade sett det och att jag sprang efter henne och ut på en gata sedan inget.
- Att jag sprang efter Cissi på din födelsedags fest och jag sprang över en gata sedan inget mer säger jag och tittar på dem båda.
- Ja Niall, du blev träffad av en bil. Du har varit i koma i fyra år säger Felicia. Jag börjar gråta, Liam sätter sig brevid mig och kramar mig, och Felicia går ut för att ringa ditt de andra och hämta läkaren.