onednovellstorys

 

4 månader senare:
Jag gick nervöst runt i lägenheten och väntade på att Felicia skulle ringa, idag var den dagen när killarna skulle komma hem efter fyra månader i USA. Jag hade inte prata med Niall på fyra månader vilket var de bästa, jag hade gjort mitt val och han skulle bli ledsen över det eftersom han inte var det. Jag tittade på min telefon fortfarande inget, jag undrade hur han skulle reagera, jag hade skickat ut ett brev till fem och Niall hade fått två, de som alla andra fick och ett jag hade skrivit, ett personligt som bara var till honom som kanske skulle få honom att förstå eller inte men det föklarade en del, Felicia visste om allt så hon hade sagt till Harry men han hade inte fått säga vidare det, bara så att hon ska kunna följa med Niall hem nu när det kommer.

Jag satte mig ner på soffan fortfarande inget, jag kände hur jag darrade och av det bet jag på mina naglar det fanns inget annat att göra än att vänta, fast det verkade ta så himla lång tid allt gick så långsamt som i slow motion och tillslut måste jag ha somnat på soffan för jag vaknade av att min mobil ringde. Jag flög upp och såg att det var Felicia jag tog upp mobilen och kände hur mitt hjärta bankade snabbare.
- Hallå sa jag men lite skakig röst.
- Tjena sa Felicia lite andfått man hörde massa ljud i bakrunden som skrik, såg och massa annat.
- Är du på flygplatsen nu eller?
- Hörs de så bra eller? Hurrö se dig för gravid kvinna här skrek hon i nästa sekund åt någon annan.
- Du verkar inte vara på så bra humör sa jag och flinade.
- Jag är trött, gravid och hungrig jag behöver inte vara trevligt. Men planen nu då, jag sätter på mig headseat du stänger av din mick så hör du allt men de får inte höra dig okej?
- Det är okej.
- Bra för de kommer nu, vi hörs senare eller vad man ska säga sa hon och skrattade.
- Vi hörs sa jag och stängde av min mick.

Jag hörde allt i bakrunden men de kunde inte höra mig. Jag hörde hur skriken blev högre och fattade att killarna hade kommit. Jag hörde Harrys och Felicias kärleksfulla kramandes och hur hon snackade med alla killarna. Men när jag hörde Nialls röst så reste sig vartenda hårstrå på min kropp och det gjore ont, jag rös också till jag hade glömt hur fantastiks han lät. Jag gick ut till hallen för att gå på toa men klarade inte av det, jag visste att de inte kunde höra mig med det kändes ändå konstigt, jag satte mig i hallen jag fick väl hålla mig. 

Nu hade de kommit till bilen och de var på väg mot Nialls lägenhet, jag lyssnade de pratade mest om USa och att Felicias mage hade blivit stor. Sedan efter ca tio minuter var de framme, eller varför skulle jag längta detta var sorligt.
Jag hörde hur de kom upp till Nialls lägenhet och jag hörde hur hon gick in på ämnet.
- Niall du måste ta din post nu sa Felicia till Niall medans jag lyssnade genom telefonen.
- Jag tar det strax hörde jag han säga.
- Det kommer du inte alls du kan väl börja med att sortera det.
- Jag ska sa han igen.
- Jag kan hjälpa dig, här är en räkning. och oj shit här är två från Cissi. Jag ger han inbjudan först viskade hon sedan till mig.
- Sa du Cissi hörde jag Niall säga mycket närmare telefonen nu som om han stog brevid Felicia nu.
- Ja här är det första. Jag hörde på Felicias röst hur spänd hon var, jag kände samma sak mitt hjärta bultade hårt.
- Skämtar du med mig hörde jag Niall skrika efter någon minut.
- Niall, Niall här läst de andra också sa Felicia som i ett försök att lugna ner honom. Jag hörde honom i ursine riva upp det personliga brevet, det var rätt långt, jag hörde att han snörvlade grät han? Han fick inte gråta jag kände att jag skulle börja gråta då.
- Niall hur mår du? Fågade Felicia tyst efter en stund, då hördes bara en smäll som om någon slagit i något eller kastat något och ett klick i telefonen, Felicia hade lagt på hon ville inte att jag skulle höra resten. Jag lutade mig mot väggen och kände tårarna börja rinna längst ner kinderna.