onednovellstorys

En vecka senare:
Jag hade kännt att det inte var lönt att fråga Felicia om vad som hade hänt efter hon lagt på eftersom jag visste att hon inte skulle säga något, hon hade varit bästa vän med Niall länge och hon ville inte sätta mer skuld på mitt samvete än vad det redan fanns.

Och idag den sag som skulle vara den lyckligaste av alla mina dagar, kändes samvetet värst. Det var min bröllops dag jag skulle gifta mig med John. Hade det varit innan hela incedenten med otrogenheten hade jag nog gråtit av lycka just nu, på den tiden var det allt jag önskade. Men nu kändes det mer som om jag var tvungen att gifta mig med honom, eftersom det var jag som hade velat det hela tiden. Jag älskade John, men inte lika mycket kändes det som det kändes osm om det fattades något i vårt förhållade, tilit? respekt? äkta kärlek?. Så varför var jag tillsammans med honom varför skulle jag göra det. För jag hade fallit tillbaka, jag gick till något jag litade på, jag ville inte ge mig ut på okända marker. Det skulle vara säker och jag kände mig fast, och om jag gick igenom med detta skulle jag vara fast för evight.

Jag satt redan i kyrkan, jag var redo och klar jag fast det var timmar kvar tills bröllopet. Min mamma, Felicia och min tjej kompis från Svergie Emma kommit ner, Patric hade också kommit fast han var med John. Han hade gett mig '' jag är mycket besviken att du tog tillbaka honom och att du till och med ska gifta dig med den skithögen '' blickar, Emma hade gjort ungefär samma sak fast båda var för snälla för att säga något. Jag stog framför speglen med håret uppsat i en mjuk uppsättning med min vita klänning.
- Vad vacker du är gumman sa min mamma, jag log och tittade ner i golvet.
- Tack mamma sa jag och log igen. Felicias mobil ringde och hon log lite ursäktande och gick lite åt sidan och pratade. Man hörde att hon blev sur för hon sa saker som '' han kan inte vara här nu'' eller '' men få ut honom ''. Vem skulle ut, Niall kanske. eller vad trodde jag på han skulle nog aldrig komma. Han hatade nog mig, jag kände mig mer ledsen nu. Jag ville vara själv nu dessa sista timmar innan jag skulle vara fast. Jag behöv de hjälpa att bryta mig loss men visste inte hur jag skulle ropa på hjälp.
- Ehh jag skulle faktiskt vilja vara ensam dessa sista timmar innan det är dags, jag orkar inte just nu jag vill vara ensam sa jag och tittade på alla tre.

Alla tittade och nickade förstående mot mig sedan gick alla ut.
Jag satte mig ner på en stol, jag suckade högt och började svära lite, ville jag verkligen detta. Eller, var det bara en tyghetsfaktor, jag ville gråta men sminket skulle jag nog inte kunna reparera själv. Så det fick var, jag pratade lite högt för mig själv också ibland viskad ejag ibland sa jag det högre ut argt eftersom jag var arg på mig själv. Efter någon timme när det var ungefär fyra timmar kvar tills bröllopet öppnades min dörr, men jag såg inte vem det var eftersom jag satt med ryggen emot, jag hade dragit ner persiener och dragit för gardiner så det var rätt mörkt där inne. Personen låste också dörren.
- Mamma jag sa att jag ville vara ensam. Personen gick fortfarande fram till mig och jag kände att den ställde sig bakom mig efter som luften träffade min ryggtavla när den ställde sig när. Sedan kände jag ett par hände på min armar, det var stora och kraftiga de tillhörde en man.

Sedan kände jag ett par svala läppar mot min hals, jag vred huvudet bakåt för att se vem det var och flög upp från stolen.
- Niall sa jag hest, vad gör du här?
- Jag är här för att visa att du gör ett misstag vilket jag vet at du själv vet att du gör.
- Ohh Niall sa jag tyst och nu började jag gråta fast de försvann snabbt eftersom vi båda flög på varandra och vi började kyssna varandra passionerat, vi tryckte våra kroppar hårt mot varandra, jag drog av Nialls kavaj och började slita i hansshorta, han vände mig om och tänkte tack och lov på den dyra klänningen och drog av mig den försiktigt och där stog han med bar överkropp och jag i korsett, och hela packetet. Men det stoppade inte oss, vi var på varandra igen vi ramlade ner på golver och han låg ovanför mig och tillslut var hans byxor av och vi blev ett. Det var det första saker jag var säker på att jag gjorde rätt med på länge att bli ett med Niall.

Fyra timmar seanre. Felicias perpektiv:
- Är ni klara? jag tittade på Harry.
- Ja älskling, ta det lugnt detta kommer gå fint sa han och pussade mig på kinden.
- Det vet vi inte, Cisisi borde ha kommit ut vid detta laget, och var är Niall, gick han eller? frågade jag sedan, jag mådde dåligt över att han inte var här, men Cissi hade valt men jag visste att hon inte ville dt helt och hållet. Men jag skulle respektera detså när jag hörde att Niall försökte komma ditt tidigare än vad han skulle funderade jag för att sätta stopp för det, jag försökte i fem minuter sen brydde jag mig inte, Niall var inte lycklig, Cissi var inte lycklig jag skulle ge de tokiga ungdomarna en chans att bli lyckliga.
- Ja han stack, han skulle inte palla vara här sa Louis nu som kom fram bakom Harry, borde vi inte knacka på henne.
- Bra ide sa jg och gick för att banka på Cissi dörr, men den gled upp och hon var inte där, vi alla gick in i rummet fast jag såg lappen först, den låg på bordet,

´´ Jag är inte kvar när ni läser detta och jag kommer inte tillbka, jag ångrade mig och är lyckligare nu. Och hälsa John att jag är ledsen och att få ut sina grejer ur lägenheten innan imorogn kväll, sedan bytar jag lås och att Patric ska vara med, jag litar inte på honom ensam där inne.. XOXO Cissi ´´

- Hon är borta ropade jag ut i rummet, hennes vän Patric var där inne så jag gav lappen till honom.
- Detta fixar vi sa han och log.
- Du verkar inte så leden över detta sa jag till honom.
- Inte du heller sa han och höjde ena ögonbrynet. Jag skrattade och Harry kom fram till mig och tog min hand.
- Jag gisar på Niall sa han.
- Galna ungdomar sa jag bara och flinade igen.

Nu blev det ett långt kapitel med mycket händelser, så vad tyckte ni omd det?

vad tror ni kommer hända nu, kommer Cissi bli tillsammans med Niall eller kommr hon inte fast hon har gjort slut med John???

Well only I know that........ ;)

Komentera på nu, gullungar.