onednovellstorys

2013-03-29
20:47:21

Nobody compers to you - Kapitel 30
Jag var tvungen att sjukanmäla mig från jobbet några veckor eftersom det fanns ingen chans att jag kunde jobba så som jag såg ut. Blåtiran hade gått från mörk lilla till en ljus lilla med mörk blå inslag och fläskläppen hade blivit mindre hur handledens svullnad hade blivit mindre också. Louis hade gått runt och varit ovanligt munter den senast tiden och Andy också men jag förstod inte varför och båda vägrade berätta. så medans de är ute sitter jag hemma i ett grått London.  Det ska föreställa slutet av mars med det är bara några grader ute och det regnar och blåser kallt. 
 
Jag måstw ha slummrat till framför tv men ändå när jag vaknar är klockan bara  sju på kvällen.  Jag suckar absolut inget kul händer. Jag tar upp min mobil.  Det skriker ut tystnad inget alls där heller. Jag suckar högre denna gången och sätter igång ett bad med skum och doft olja. Precis innan jag går in i det kommer Andy hem jag säger åt honom att jag kommer stanna i badet ett tag han bara ler och nickar emot mig och försvinner in i lägenheten. Jag sjunker sakta ner i det varma vatten som kryper in i varje por på mig och ger mig en avslappnade känsla.  Jag sätter upp mitt hår i en slarvig boll. Och lutar huvudet mot den kalla badkars kanten det ger först en obehaglig känsla kallt mot varmt men blir snabbt härligt.  Jag blundar och drömmer mig bort ett tag.  När jag går up ur badet smörjer jag in hela kroppen med min dyraste kräm som gör min hud så len som den bara kam bli och ger den en lyster jag drar på mig morgonrocken och går ut där Andy står. Han slänger en kläd hög emot mig.
- klä på dig nu säger han.
- varför då? Frågar jag men han ser bara lurig ut. 
- klä på dig nu annars gör jag det åt dig. Jag ser att han menar allvar så jag himlar med ögonen mot honom och går in i badrummet igen. 
 
Jag tittar på kläderna Andy har gett mig, ett par av mina snyggaste underkläder av spets ett par jeans och ett virkad vit magtröja ungefär. Varför har Andy av alla människor gett mig dessa kläder.  Jag tar på mig dem och går ut ur badrummet där Andy ger mig mina skor och minn jacka brevid honom står min resväska.  
- Andy vad är det som pågår? 
- jag får inte svara å frågor bara gå ner säger han och kramar mig och sedan nästan sparkar ut mig ur lägenheten.  Jag står och stirrar på dörren i några sekunder innan jag börjar dra resväskan ner, den väger vad har Andy packat är frågan där ner står Harry och ler han säger inget utan tar min väska och sätter på en ögonbindel sedan sätter han mig i bilen vi kör en stund innan vi stannar och jag känner hur han leder mig någonstans men tar inte av ögonbindel tillslut sätter han mig ner och någon tar av mig bindel. 
- Louis utbrister jag när jag ser hans leende.  Sedan ser jah att vi sitter på ett flygplan.  
- hej babe säger han och ler. 
- var ska vi? 
- En överraskning säger han och kysser mig. 

2013-03-19
22:05:00

Nobody compares to you - Kapitel 29
Sista andeblicken:- Och jag dig, jag är ledsen, jag skulle trott dig eller lämnat Nate redan innan jag mådde så bra med dig och utan dig känns allt skit, jag vill bara vara din igen viskar jag.
- Oh Alexandra jag vill också att du ska vara min, jag har saknat dig så säger han böjer sig fram och sätter sin hand under min haka si jag tittar på honom och kysser mig lätt. Allt i min kropp skriker av lycka Louis är min igen.
 


Tyvärr får jag och Louis inte ha vår stund så himla länge eftersom Andy, Liam och Zayn kommer tillbaka rätt snabbt och Andy säger att han har pratat med sjukhuset och de ville ha in mig och om jag inte vill skulle han bära ditt mig. Jag visste att i denna stunden på grund av allt som hade hänt så menade Andy allvar, Louis tog min hand gav mig ett leende och vi gick ner till bilen.
 
På sjukhuset fick jag åka in och rönkas, jag hade en bruten handled det visste jag redan innan vi åkte in eftersom handleden var lila stor och svullen och såg ut att vara i en konstig vinkel. När de skickar hem mig är dommen en bruten handled, ett stuckat revben, en blå tiar och en bra fläskläpp. Vi släppte av Liam och Zayn på vägen eftersom Louis hade bestämmt sig för att spendera natten hos oss eller rättare sagt med mig. det kändes som om vi var tvungna att ta igen den tiden vi hade varit ifrån varandra. Vi la oss på min säng, först låg vi bara där och han höll om mig hårt och jag kände hans tränade armar genom de tunna tyget som gjorde min tröja.
- Jag har verkligen verkligen saknat dig viskar Louis i mitt öra. Det kitlas och jag fnittar till.
- Jag också sakna dig väldigt mycket säger jag ovh vönder mg halvt om så jag kan ge honom en kyss. Hans kyssar får någont inom mig att göra små volter.
 
Vi ligger där ett bra tag innan vi båda somnar i varandras armar. Nästa morgon har min blåtiar och fläskläpp blivit värre, jag tittar i speglen och suckar högt. Detta måste ju bara hända mig hur skulle jag jobba nu och så kände jag mig inte så himla snygg framför Louis heller, nu när vi har blivit tillsammans igen så vill jag visa upp mina bästa sidor och utsidor men det skulle ju inte gå med en blåtira och en fläskläpp. Louis som har sutti på sängen nästan hela tiden uppfattar nästan vad jag tänker och går fram och lägger sina armar om min midja och kusser min hals.
- Du vet väl att jag tycker du är vacker hur du än ser ut säger han. Jag ler.
- Det säger du bara för at jag ska bli glad.
- Det funkade eller hur säger han och flinar. Han hade rätt de funkade en värme spred sig i magn när han hade sagt det, allt med Louis fick mig att se ljusare och må bättre på alla sätt

2013-03-19
16:02:08

!
Förlåt förlåt att det inte har kommit upp något men har inget internet hemma och har fullt upp ska försöka få upp ett innan veckans sluta!

2013-03-06
22:10:41

!
Tänkte bara säga att det inte kommer bli något inlägg denna vecka. Jag har verkligen inte tid eftersom vi ska flytta nu i helgen och allt är upp och ner och allt ska fixas till fredag. Jag ska försöka få ett till måndag så håll ut. Vill skriva men mina ledig studer går till äta sova duscha o toa.
Ha det fint så länge ska försöka få en del på måndag om jag inte har tur så ett tidigare. Xoxo

2013-03-03
23:44:00

Nobody compares to you - Kapitel 28
Sista andeblicken: - Vem var du med igår frågar han.
- Lisa säger jag och tittar på honom. 
- Vem var du med innan henne jag såg henne vid sex tiden fast i en trafikkö. Jag drar ett djupt andetag. 
- Louis viskar jag, han var hemma hos Harry och väntade på honom. Nates ögon mörknar igen och jag känner hur mitt hjärta börjar slå snabbare.  


Nates ögon är nästan svarta och han tar ett hårt tag om min handled.
- Nate det gör ont säger jag högt.
- Vad gjorde ni skriker han.
- Inget skriker jag tillbaka och jag känner hur tårarna börjar rinna.
- Ljug inte för mig skriker han och tar tag i min andra handled och knuffar mig emot väggen och det smäller till och min rygg börjar värka.
- Nate snyftar jag.
- Vad gjorde ni nästan vrålar han nu.
- Han kysste mig viskar jag. Nate släpper taget om min handleder men jag visste att detta inte var slutet och jag blundar redan.

Snart känner jag en hård knytnäven som träffar min mage och jag skriker till sen nästan direkt efter träffar hans handflata min kind och jag ramlar ner på marken. Min kind brinner och jag känner lite blodsmak i munnen min mage värker och jag gråter ännu mer. Han lyfter upp mig genom att ta tag i mina handleder igen och kastar ner mig mot bordet där jag slår in handen och ett krasande ljud hör och jag vrålar till högt av smärtan som nu forsar igenom hela min kropp.
- Håll käften skriker Nate och hans nästa slag träffar mitt öga och jag gör som hans säger jag blir tyst fast jag skulle vilja skrika så ont allt gör, mitt öga bultar av smärtan och jag känner adrenalinet som flyger igenom min kropp samtidigt, Nate står still brevid mig jag vet att nästa slag kommer vara en spark i magen, sekunderna innan det händer hör jag hur det knackar på dörren, det är någon där någon som kan hjälpa mig, för jag tror inte att Nate kommer sluta denna gången han är borta, snart känner jag hur hans fot träffar min mage. Smärtan blir värre men jag måste upp, tack vara allt adrenalin som pupar i min kropp nu komme jag upp på två ben och börjar springa emot dörren men Nate fångar in min och håller sina armar runt mig, jag använder all min stryka och slår min armbåge i magen på honom, han släpper till mig av den plötsliga smärtan och jag springer jag hinner fram till dörren men hinner bara låsa upp innan Nate är bakom mig igen drar tag i mig och kastar mig ner emot marken och det krasar till i samma hand igen och nu gör det ännu mer ont så jag vrålar igen.. Personen utanför smäller upp dörren och där står Louis. Han håller en mobil emot örat och säger någonting och slänger sig sedan på Nate som inte hinner uppfatta vad som händer, jag ligger där och försöker resa mig men smärtan i min hand är för mycket att jag inte kan få stöd att resa mig.

Jag ser Louis ge Nate en smäll och hur Nate håller sig för näsan, men det tar inte lång tid innan han har hämtat sig och nu ger han Louis en smäll så han ramlar ner på golvet, jag skriker Nate ställer sig brevid Louis för att ge honom mer stryk när helt plötsligt Liam och Zayn hoppar på honom från ingenstans han är inte tillräckligt stark att hålla ner båda samtidigt men han verkar knuffa bort Zayn och jag ser hur han ska hoppa på Liam, jag måste hjälpa till, jag ser min hårspray som står på hall bordet precis brevid mig jag sträcker mig efter den får tag i den snabbt och kryper snabbt fram och sprutar allt vad jag kan innehållet i Nates ögon, han vrålar till och släpper Liam som han precis skulle slå. Då kommer Andy in med två poliser och jag förstår ingenting, jag hör ingenting jag ser bara hur Andy tittar på mig med panik och tårar i ögonen och slänger sig ner brevid mig och lyfter upp mig så jag sitter i hans knä. Poliserna tar tag i Nate och går iväg med honom och Andy bär in mig och sätter mig i soffan, jag hör ord som sjukhuset men jag skakar på huvudet, han tittar oroligt på mig och säger att han, Liam och Zayn ska få hit en läkare då nickar jag. Han lämnar mig ensam och jag sitter kvar och hör hur dörren stängs. Då kommer jag på det Louis, var är han.

Jag använder all min kraft för att resa mig och börjar gå emot hallen men i dörröppningen möter jag Louis han blöder ifrån näsan, han gråter jag med. Vi tittar på varandra innan jag kastar mig i hans armar. Han håller om mig hårt, jag gnyr till eftersom min handled gör så förbannat ont. Han släpper mig och vi båda tittar ner på min handled, det har en konstig vinkel och har svullnat upp och är lilla.
- Hur mår du viskar Louis.
- Jag mår bra nu när du är här viskar jag tillbaka, våra ögon möts och vi båda ler.
- Jag har saknat dig viskar han och stryker bak mitt hår.
- Och jag dig, jag är ledsen, jag skulle trott dig eller lämnat Nate redan innan jag mådde så bra med dig och utan dig känns allt skit, jag vill bara vara din igen viskar jag.
- Oh Alexandra jag vill också att du ska vara min, jag har saknat dig så säger han böjer sig fram och sätter sin hand under min haka si jag tittar på honom och kysser mig lätt. Allt i min kropp skriker av lycka Louis är min igen.