2013-12-18
00:07:47
Kapitel 8 - Begin Again
Sista andeblicken: '' Ja'' säger han. Jag tittar på honom och tänker på vad min mamma alltid säger, en männsika är alltid värd en andra chans men inte femton. Jag kunde ge Harry en andra chans och om jag inte vill så skulle jag inte behöva. '' okej'' säger jag tillslut. '' Menar du det?'' säger han och ler brett. '' Ja'' säger jag och flinar. Han tittar runt omkring oss, Adrian och Kim är fullt upptagna med att ragga på sin tjejer. '' Kom'' säger Harry och tar min hand i sin och leder ut mig ur resturangen.
Han vänder och snabbt ifrån huvud gatan och in på en mindre gatan. Det har blivit kallare nu
och jag fryser rätt mycket eftersom Harry drog iväg mig innan jag hann ta en jacka.
'' Harry vart ska vi?'' frågar jag. Han svara inte utan bara skrattar. Jag räcker ut tungan utan att han ser, han håller fortfrande sin hand i min, är han inte rädd att någon ska se.
Vi kommer tillslut till en liten park, den har fullt av pumpor och orange ljus över allt, just det de är snart Halloween. Harry och jag går in i parken, vi ser massa ungar som leker på en lekplats och det finns ett ställe där man får testa skära pumpor.
'' Vänta här'' säger han och förvinner och kommer snart tillbaka med två rykande koppar av någon sorts dryck.
'' Du gillar varm choklad va?'' frågar han osäkert.
'' Klart jag gör'' Svarar jag och fnissar och tar emot min kopp. '' Fast är inte varm choklad med för jultiden'' säger jag sen. Han tittar på mig.
'' Sluta'' säger han men skrattar, '' kom'' säger han och drar med mig en bit in i parken. Den går en liten dam igen och det finns en bro, där stannar han med mig, bron är fint upplyst men de värmer knappast. Jag drar händerna över armarna för att få lite värme.
'' Fryser du?'' frågar Harry som står mitt emot mig på bron, jag nickar. Han ställer ner sin kopp, drar av sig sin jacka och ställer sig framför mig och sätter den över min axlar, vi bryter inte ögonkontakt när han gör det, och på något sätt är det ett intenstivt ögonblick. Vi tittar in i varnadras ögon i några sekunder innan han harklar sig och bakar bakåt igen, jag drar på mig jackan.
'' Tack'' säger jag och ler emot honom.
'' Det är lugnt'' svarar han. Han står i en svart tröja och dricker lite av sin varma choklad.
'' Så vill du prata om någonting eller du tycker det är rolig att stå och titta på varandra.'' säger jag och jag ser hur han ler.
'' Jag har inget emot att titta på dig en hel kväll'' säger han, jag känner hur jag rodnar. och ler.
'' Vem är de killarna som du var med?'' Fågar han sen. Jag tittar upp.
'' Adrian och Kim, vi går i samma klass och de är min bästa vänner'' säger jag.
'' Aha kul'' svarar han.
'' Hur känner du hon som fyllde år då'' frågar jag.
'' Hennes kompis är min kompis så vi har hängt några gånger'' svarar han. Jag nickar.
'' Hur går det i skolan då?'' Frågar han.
'' Bara bra, det har blivit lite mindre läxor nu men de går väl snart upp igen'' svarar jag. '' Borde inte du jobba?'' frågar jag han.
'' Jag jobbar, jag har typ tre dagars ledigt nu, jag ska till Japan imorgon kväll och göra klart de sista showerna av våran tour, sen efter de ska vi till USA, och göra 1dday och gå på AMA och lite sådant'' Säger han.
'' Wow de låter jobbigt'' säger jag.
'' Nej, det är hur kul som helst'' säger han och ler super stort.
'' Hur länge ska du vara borta då?''
'' Efter Japan, kommer jag vara hemma en vecka eller en och en halv, sen ska jag vara i Usa till typ början av December sen ska vi snabbt ner till Italien sen kommer vi tillbaka och är lediga ett litet tag'' svarar han.
'' Ni får inte så mycket ledig tid gissar jag.''
'' Nä men man gör det bästa av det.'' säger han.
'' Det förstår jag'' svarar jag.
Sen står vi tysta en stund, Harry ser också ut att frysa.
'' Fryser du?'' Frågar jag.
'' Jag klarar mig'' svara han och ler.
'' Nej jag ska inte stå och använda din jacka när du fryser '' säger jag och går fram emot honom.
'' Jag tänker inte ta den'' säger han och flinar.
'' Då får vi dela'' säger jag. Och på något sätt går det ihop, jag tar ut båda min armar och han sätter in ena armen i jackan och sedan drar han den omkring oss båda. Vi står nära, vi står och kramas om man ska vara ärlig. Det är rätt mysigt, jag lutar mitt huvud på hans bröst och han har sin ena arm runt omkring mig. Vi står så en bra stund tills han tillsut viskar.
'' Ska vi gå tillbaka nu?''
'' Ja'' säger jag och smyger ut ur hans jacka men han lägger den över mina axlar igen , och sedan tar han min hand igen, fast han släpper den innan vi kommer fram till resturangen. OCh när vi kommer in stannar han mig vid dörren.
'' Så får jag en andra chans?'' säger han och ler.
'' Ja'' säger jag och ler tillbaka.
'' Perfekt, jag ringer dig'' säger han och lutar sig fram och jag tror han ska kyssa mig igen men han pussar mig på kinden, ler och går. Jag står kvar och tar snabbt handen över där han kysst mig. Helt otroligt, han har fått mig att tycka om honom. Och för en gångs skull tror jag faktiskt på att detta kan kanske kan leda någonstans. Detta är början på något nytt känner jag tydligt.
2013-12-10
00:48:48
Kapitel 7 - He is bad, but he's worth another chans
Sista andeblicken: Senare när jag tittar på min mobil har jag ett medelande från Harry. '' Jag är ledsen för de som hände igår, det var verkligen inte meningen, kan vi inte gör om det?''
Jag tittar på smset innnan jag svarar. '' Nej Harry, som jag sa igår så vill jag inte träffa dig igen''
En vecka går, två veckor, tre veckor, fyra veckor, nu har det gått fem veckor sedan jag och harry grejen hände. Han hade inte hört av sig och de hade inte jag heller det kändes bra, om han nu inte hade varit känd så hade jag nog glömt bort honom helt, men nu såg man hans anniskte ungefär överallt. Lite irriterande speciellt eftersom han är rätt snygg.
Men om tänker mer posetivt så har jag och Josh kommit mcyket näramre varandra och blivit bättre vänner än vi varit hela vår uppväxt, vissa tror ibland att vi har ett förhållande men jag förklarar alltid att de är min brors bästa kompis och att vi har växt upp med varandra. Och sen är det förbjudet att ha ett förhållande med en lärare också.
Sen vägrar fortfarande Ann berätta om killen hon träffar vilket irritrar mig med, eftersom hon aldrig detjat någon och nu när hon gjordet vägrar hon berätta om det.
Fast ikväll har jag ingen lust att prata med henne direkt eftersom hon fått influensan och ligger på sitt rum helt utsalgen. Jag själv klär på mig och smyger ut från lägenheten jag ska till en av min mammas resturanger och prata lite med henne och allmänt umgås, Kim och Adrian skulle komma förbi lite senare på kvällen så skulle vi hitta på något.
Det är inte långt till hennes resturang, men det är slutet på oktober och jag är tacksam över att jag tog en bra jacka på mig.
Jag kommer till mammas resturang och det ser ut som om någon har en födelsedags fest där inne eftersom jag ser ballonger, jag går in och säger hej till Alek killen som sköter bokningarna och sådant sen smitter jag snabbt förbi festen och in till köket där min mamma står och gör något, jag har aldrig fattat vad hon gör eftersom jag alltid tycker det ser ut om hon har åtta armar och gör fler saker samtidigt. Jag hoppar upp på den delean va bänken som är tom, jag gissar att hon lämnade den så för att jag skulle komma.
'' Hej mamma '' säger jag och ler.
'' Hej älskling'' säger hon och pussar mig snabbt på kinden, sen från ingenstans lägger hon upp en talrik med pommes framför mig med bea och sedan ett cola glas.
'' Hur gör du'' säger jag samtidigt som jag tar en av pommesen och äter den.
'' Magi'' svarar hon och blicknar. Jag skrattar.
'' Hur är det med pappa?'' frågar jag.
'' Som vanligt, bra med stressad han har ett stort fall just nu,de gamla vanliga gumman'' säger hon och ler igen. Vi pratar en stund samtidigt som hon fixar all mat och tillslut tårtan.
'' Herregud mamma den är jätte fin''säger jag och tittar på hennes flera vångar tårta.
'' Tycker du det? jag ville slå till stort'' säger hon sen och ler.
'' Den är verkligen jätte fin mamma'' svarar jag.
'' Tack, vill du sätta in ljusen'' säger hon sen och jag placerar ljusen i tårtan efter hennes beskrivingar.
'' Vill du hjälpa mig bära ut den, den är rät tung'' säger hon sen.
'' Klart mamma'' svarar jag. Jag och hon lyfter upp den,hon har rätt det hade varit svårt att lyfta den själv. Vi börjar röra oss mot dörren och jag ser hur de släcker i lokalen när vi kommer ut, mamma jag och resten av personalen som är där ute börjar sjunga vi gratulera och födelsedagsbarnets gäster stämmer in, jag ser att det är en tjej som fyller år eftersom hon sitter ner och har en krona på sig där det stå 21. Vi sätter ner den på bordet och alla beundrar mammas mästerverk samtidigt som de sjunger vidare. Jag tittar runt på alla och jag får ögonkontakt med ett par gröna ögon. Harry. Han tittar på mig och ler, han är ju ännu snyggare i verkligeheten. Jag vänder blicken och tittar på tårtan samtdigt som jag tar min mamma i armen som ett litet stöd. Vi sjunger klart och såklart erbjuder sig mamma att skära upp tårtan, jag vill egentligen springa där ifrånoch jag ser hur han närmar sig.
'' Mamma jag ska bara på toa sen ska jag ringa Adrian och se vart de är'' säger jag och ler emot henne.
'' Okej gumman'' svarar hon och ler tillbaka. Jag försöker gå i normal talkt mot köket och så fort jag stänger dörren bakom mig andas jag eftsrom jag höll andan av någon kosntig anledningen. Sen ringer jag Adrian.
'' Hej jenny'' svarar han lika glatt som vanligt.
'' hej, skulle du och Kim komma till min mammas resturang eller inte?'' frågar jag.
'' Jag skulle precis ringa dig om det där faktiskt, vi är där om typ fem minuter''
'' Okej men gå till baksidan så möter jag er där, någon har sin födelsdags fest och jag tycker inte vi ska störa'' säger jag. Och sen vill jag undvika någon tänker jag men säger det inte.
'' Okej men vi är där om fem'' säger han och vi lägger på. Fem minuter senare står vi alla tre i köket och diskuterar en lektion då min mamma kommer in.
'' Adrian, Kim '' säger hon glatt och kramar om dem.
'' Hej Paula'' säger de samtidigt.
'' Jag pratade lite med födelsedagsbaranet hon sa att det var okej att ni gick och tog lite tårta och hängde där ute en stund.'' säger mamma och ler, jag känner lite panik, jag vill inte ut ditt, jag vill inte träffa Harry, jag vet att mamma inte vet om det och att hon bara vill vara snäll.
'' Har du gjort en tårta då måste vi ut´´ Säger Adrain och tar tag i mina handled och drar ut mig och Kim kommer efter, tårtan står övergiven och det är rätt mycket kvarde andra står och sjunger kareoke. Vi alla tre tar vars en stor bit.
'' Din mamma har gjort det igen'' säger Kim. Jag nickar till svaras.
'' Vem är det som fyller år?'' frågar Adrian.
'' Den blonda med kronan'' svarar jag och nickar emot henne, men hon tittar redan på Adrian och flörtar redan med honom.
''Jag kommer starx mina damer'' säger han, sen drar han handen genom håret och går fram till tjejen och börjar prata med henne. Jag vänder mig om och tittar på Kim, men han spanar också in en tjej.
'' Nej Kim lämna inte mig du också'' ber jag honom.
'' Sorry J'' säger han och försvinner. Jag suckar och står kvar med min tårtbit,jag titar rakt ner i den och räknar, en, fem , tio, tjugo.
'' Hej Jenny'' Säger den välbekanta rösten, det tog honom tjugo sekunder att komma hit när han såg att jag var ensam.
'' Hej Harry'' Svarar jag och tittar rakt fram, inte åt sidan där jag vet att han står.
'' Hur är det?'' Frågar han.
''Bara bra, själv`?'' Svarar jag sendan stoppar jag in en stor tårbit i munnen så jag ska kunna slippa svara honom.
'' Så du vill inte prata med mig eller?'' Säger han och ställer sig rakt framför mig så jag inte kan undvika honom. Jag tuggar långsamt på min bit och försöker undvika att inte svara.
'' Det som hände hemma hos mig, det var inte meningen, jag är verkligen ledsen om jag skrämde dig, det var inte meningen Jenny.'' Säger han.
'' Varför låter du inte mig vara ifred?'' Säger jag tillslut. Han tittar chockat på mig.
'' För du intreserar mig, du är inte som andra tjejer jag träffat. Jag vet faktiskt inte men du intreserar mig som sagt och jag gillar det'' Säger han. Jag tittar på honom det låter som om han menar allvar, men nej han ska inte, sen kommer jag på mig att jag halvt stirrar på honom, va han tvungen att se så bra ut. Jag tittar ner i marken jag vet faktiskt inte vad jag ska säga.
'' ge mig en chans till?'' säger han och tittar på mig. '' Om du inte vill efter det så lovar jag att lämna dig ifred'' säger efter det. Jag gör ögonkontakt med honom.
'' Menar du det, att du lämnar mig ifred?''
'' Ja'' säger han. Jag tittar på honom och tänker på vad min mamma alltid säger, en männsika är alltid värd en andra chans men inte femton.Jag vet också att han är en bad boy vad jag har sett hittills men tänk så lurar hans utseende och det mig tänk så är han inte som jag tror. Jag kunde ge Harry en andra chans och om jag inte vill så skulle jag inte behöva.
'' okej'' säger jag tillslut.
'' Menar du det?'' säger han och ler brett.
'' Ja, men du har tur nu att får en andra chans så slösa inte bort den. '' säger jag och flinar. Han tittar runt omkring oss, Adrian och Kim är fullt upptagna med att ragga på sin tjejer.
'' Kom'' säger Harry och tar min hand i sin och leder ut mig ur resturangen.
2013-12-01
01:19:11
Kapitel 6 - Friends
'' Jag vill inte träffa dig igen'' svara jag honom, och hoppar sedan ut ur bilen, när jag smäller igen dörren hör han han säga mitt namn men jag ignorerar honom. Jag visste att det var något med honom, på något sätt hade jag vetat att han va dålig, han hade en mörk sida och sådant ville jag inte ha något med att göra.
När jag upp i lägenheten är inte Ann hemma, jag suckar högt jag hade verkligen behövt prata med någon just nu. Jag slänger mig på soffan och väljer att ringa min bror, vi pratar inte ofta men jag vet att om jag behöver prata med honom så kan jag. Jag letar upp hans kontakt och ringer, efter några signaler svarar någon men inte min bror.
'' Hej det är Josh, Lucas kan tyvärr inte svara just nu ska jag lämna ett medelande'' säger Josh och skrattar i telefonen, det låter som om de är på fest och han låter full.
'' Hej Josh, det är Jenny'' säger jag
'' Oh Hej Jenny,'' Säger han allvarligt. '' Har det hänt något?''
'' Nä inte direkt jag skulle bara behöva prata med Lucas'' svarar jag.
'' Han är lite upptagen just nu, ska jag be han ringa dig sen?''
'' Ja tack''
'' Är du säker på att det inte har hänt något du låter lite ledsen'' Säger Josh.
'' Det är en dum anledning'' svarar jag vilket jag tycker att det är.
'' Låt mig gissa, kill problem? vi brukar vara dumma så'' säger han och skrattar.
'' Faktiskt'' svarar jag och flinar jätte stort fast jag vet att han inte han se mig.
'' Du kan också prata med mig ifall du vill'' säger Josh.
'' Ehm jag vet inte riktigt hur jag ska förklara'' säger jag.
'' försök'' svarar Josh.
'' Ehm jag gick ut med en kille idag, han var också tvungen att övertala mig till det, sen så va vi hemma hos honom käkade kollade på en film och de va jätte mysigt, sen så ringde någon och han gick ut ur rummet sen så hörde jag hur han började skrika och han slog ner en vas och jag minns att hans ögon va ssvarta, det var ockås lite som om han hade glömt att jag var där, sen så sa han förlåt jätte mycket,man jag sa att jag inte kan ha en sådan person i mitt liv.''
'' Mhm'' säger Josh.
'' Herregud det låter jätte töntigt nu när jag säger det, det låter inte alls så farligt'' säger jag och skrattat.
'' Nej nej Jenny, du får reagera precis hur du vill, ingen ska dömma dig för det. Om du tyckte det var obehagligt så får du göra det, och om du inte vill träffa honom igen så ska du inte göra det, det är ditt liv och dina val. Du ska göra precis vad du vill. '' Säger Josh.
Jag skrattar.
'' Konstigt nog hjälpte de faktiskt'' svarar jag.
'' Jag vet, jag borde bli psykolog istället.''
''Ja juste det''
'' Men du jag måte lägga på nu jag är rätt osocial'' säger han.
'' Hej då Chap'' säger jag, han skrattar.
'' Hej då Jenny'' säger han och lägger på.
Nästa dag går jag och Ann ut för att handla lite och äta lunch hon verkar har gett upp sin super nyttiga diet eftersom hon beställer en cola och en pizza.
'' Gav du upp så snabbt?'' Frågar jag henne. Hon flinar lite.
'' Ja rätt så''
'' Vart var du igår?'' frågar jag när två rykande pizzor ställs ner framför oss.
'' Ute med några från klassen på tal om det, jag träffade världens gulligaste kille'' Jag håller på att sätta mina dricka i halsen.
'' Va?'' utbrister jag jätte högt, jag har aldrig hört Ann prata om en kille eller sagt att han är gullig.
'' Ja'' säger hon och sitter där med världens flin.
''Berätta, nu'' säger jag och tittar på henne.
'' Inte än, jag vill se vart det leder först'' säger hon och ler lurigt. Jag lutar pannan i handflatan.
'' Du skojar med mig va?''
'' Nope'' säger hon.
'' Jag hatar dig'' säger jag och kastar en av mina champinjoner på henne.
Senare när jag tittar på min mobil har jag ett medelande från Harry. '' Jag är ledsen för de som hände igår, det var verkligen inte meningen, kan vi inte gör om det?''
Jag tittar på smset innnan jag svarar. '' Nej Harry, som jag sa igår så vill jag inte träffa dig igen''
