onednovellstorys

2012-07-19
12:00:00

Moments - kapitel 21
Sista andeblicken:
Tur det jag ville bara hem lägga mig i min säng eller min mammas famn. Jag gick in på twitter snabbt, och skrev en tweet '' på väg hem till Bradford, är trött på allt, det var en dum resa från första början, jag är klar med allt, jag orkar inte mer''. Sen väntade jag in mitt flyg. 
 


Jag var i London runt ett på natten och tog tåget inte så lång efter fast det tog ett tag att komma till Bradford, fast jag bodde bara några minuter från tågstationen, eller tjugo minuter men jag kunde gå de. Efter den långa tåg resan och promenaden hem förväntade jag mig att vara hemma rätt sent, fast när jag kom in var klockan bara tjugo över tre. Man borde också tror att jag skulle vara döds trött men jag var inte de heller, jag gick snabbt in i köket och drog in ett djupt andetag av hem.

 

Jag var hemma där jag skulle varit hela tiden, det var inte meningen att jag inte skulle åka. Eller om jag inte hade åkt hade jag inte fått träffa The Fray jag hade inte fått sjungit en duett med Isaac Slade eller sjungit för flera tusen människor. Men smärtan jag kände i bröstet övervägde det underbara minnet. På kylskåpet satt mammas jobb schema och jag såg snabbt på det att hon jobbade, brevid hängde nu ett nytt papper, mina intagnings papper till Oxford. Jag kramade om de hårt, det var där jag skulle vara inte någon annanstans, jag skulle bara fokusera mig på min musik, att skriva och att skapa nya låtar.

 

 

Jag skulle glömma bort Zayn, eller kanske inte man han skulle inte förstöra så mycket för mig längre. Jag gick upp på mitt rum klättrade ut genom mitt fönster och la mig på taket, där vi två hade legat på några år sedan. Jag tittade upp på den stjärna fyllda himmelen, undrar om hans två stjärnor ligger där upp någonstans, så jag kan se dem just nu. Jag kände tårarna rinna ner för kinderna och försökte tänka på annt, men jag tänkte bra på honom jag slöt ögonen och fick flashbacks, alla kramar vi hade haft, alla gånger han pussat min panna eller kind. När vi hade legat här på taket, när vi sjungit tillsammans, när vi dansat vals på bröllop när jag och han hade fångat en bukett tillsammans. Jag fick se alla gånger vi hade skrattat till tårar hade börjat rinna ner för kinderna jag fick se när vi bara hade suttit ner och kollat på en film och han hade tagit bort något hårstrå från min kind. Jag fick se allt vilket fick mig att gråta ännu mer.

 

 

Jag kände hur utmattad min kropp och mitt sinne blev och efter mycket om och men klättrade jag in i mitt rum, jag slängde av mig kläderna och drog på ett par mjuka shorts och en av min pappa gamla tröjor som jag förvarade längst in i en låda i garderoben , för att försöka behålla hans doft. Fast det hade gått nästan två år snart, lukten hade börjat försvinna, sedan gick jag och la mig i min mammas säng hon skulle se att jag var hemma jag hade ju lämnat min väska nere i hallen, jag ville att hon skulle komma hem nu. Så jag kunde ligga och gråta ut i hennes famn. Sedan tog det bara några sekunder innan jag sov.

 

 

Jag drömde om Zayn, att han hade kommit hem för att hälsa på, och han stog utanför sitt hus och pratade med sin familj och allt var som in nu tid, jag stog utanför mitt och såg ut som jag gjorde idag men det var på något sätt två år tidigare när vi hade fått nyheten om pappa. Jag tog på min veranda mednas den långa mannen hade kommit och ringt på berättat den hemska nyheten till min mamma som hade börjat gråta och hållit om mig. Då upptäckte jag det, jag var inte ens med i min egen dröm jag var som ett spöke de såg inte mig, i min dörr öppning stog jag för två år sedan och min mamma stor gråtandes. Jag började själv gråta och försökte röra vid min mammas axel, men det gick inte.

 

Jag började få panik och Zayn brukade alltid hjälpa mig vid min panik så jag sprang över till hans hus där han stog med sin familj. Jag kom fram till honom och började skrika på honom, men jag kunde inte höra vad jag skrek, och eftersom han inte svarade försökte jag skaka honom men min styrka verkade inte beröra honom utan han bara stog där som normalt. Tårarna rann häftigare ner för mina kinder nu och jag hade börjat skaka. Jag visst att jag ville ha en kram från honom så jag kramade honom jag la min armar runt om hans midja och la mitt huvud på hans bröstkorg och fortsatte att gråta, men jag fick inte respons och det började skrämma mig.

 

 

Jag började skrika på honom igen men jag hörde fortfarande inte mig själv, fast jag hörde något som läst som ett ljud långt långt bort kunde jag höra och det kom närmare och närmare, jag hoppades att det skulle vara min egen röst. Men när det kom så nära att ajg skulle höra det fick jag en chock. Det var The Frays – Run for you life och det var precis vad jag gjorde jag började springa. Springa snabbe än vad jag någonsin gjort och mina ben styrde mig jag hade ingen aning om var dem tog mig, men jag uppfattade att vi var på väg mot tågstationen och när jag hoppade upp på perrongen kom det de snabbaste tåg jag sett och de saktade inte ner utan verkade gå fortare och mina ben stannade inte utan fortsatte mot rälsen och jag kunde inte få stopp på dem, snart hängde jag i luften och mitt framför min näsa var tåget. Då vaknade jag, genom att jag skrek, att jag grät och var kall svettig och jag kände ett par varma armar omkring mig och hörde min mammas röst. 

 

 


Kolla vad duktig jag är två kapitel på kort tid och jag jobbar och stannade uppe tills kvart i tolv för att få detta klart till er, vilket jag inte borde göra. jag borde sova djupt. snäll jag är, och ajg tycker jag förtjänar lite komentarer nu ;) och snart är denna novellen slut, vet inte hur mpnga kapitel till, kanske fem eller mer eller mindre. Kanske ska ha en tävling sen om någon av er skulle vilja vara med i min nästa novell. Men mer om det efter slutet av moments. 

 

OCh ville bara dela med mig av denna låt, den är awesome, och ni vet med bästa kompisar har men en låt som är varandras så ajg och min bästakompis/fru/flickvän, nej är inte lebb.... vi hade innan sex on fire men nu har vi denna. Lyssna bara 

Här har ni. Pink Fluffy Unicorns Dancing On Rainbows

http://www.youtube.com/watch?v=eWM2joNb9NE 


Kommentarer:
#1: Cissi

Tvär bra som valigt! Älskar din novell! Fick rysningar när jag läste om drömmen xD Men Kommer hon ens träffa Zayn? :o xx

Svar: tack så mycket!Ja hon kommer att träffa Zayn!
Felicia Lindekrantz

2012-07-19 @ 21:59:29
#2: 1D'sWife

Åh shit! Jag har nu suttit i timmar och redan läst alla kapitlen! Jag älskar din novell, jag brukar inte gilla alla noveller om killarna för att dem skriver så att man vet att det är falskt, men din novell har gjort mig tårögd många gånger. Helt sjukt! Jag längtar efter 22 kapitlet redan! Go girl! =D

Svar: hahhahahahah aww tack så mycket.. jag ska börja skriva på kapitel 22 strax så de kommer upp snart :)
Felicia Lindekrantz

2012-07-19 @ 23:46:48
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: