onednovellstorys

Sista andeblicken:

---

Jag och min mamma satt uppe hela natten jag pratade och pratade, hon lyssnade höll om mig och var en förstående mamma. Jag sov inget mer den dagen, vi gjorde frukost tidigt och satt under tystnad. Jag hade pratat och gråtit i timmar jag var uttorkad och hade nästan ingen röst kvar kändes det som. Jag planerade inte att göra så mycket den dagen bara sitta hemma kanske kolla på en film, mamma skulle ändå till jobbet hon hade en stor operation som skulle ta några timmar. Jag hade inte lyssnat direkt jag var upptagen i mina egna tankar. Jag satt i vardagsrummet och kollade på family guy, nya avsnitt men som jag kände mig just nu kunde inte ens de muntra upp mig.

- Är du säker på att du klarar dig? Hörde jag mamma säga och jag vände mig om hon stog i dörr öppningen fullt påklädd.

- Ja mamma, jag klarar mig utmärkt sa jag lite hest.

- Är du säker sa hon en sista gång.

- Ja mamma, gå nu annars blir du sen sa jg och vände blicken mot teven igen.

- Okej gumman jag kommer hem ikväll, älskar dig.

- Älskar dig med sa jag och hörde henne stänga dörren bakom sig. Det blev tyst allt som hördes var Peter från teven.

 

 

Jag vaknade till några timmar senare, jag hade väll somnat vilket inte var så ovanligt jag hade knappats sovit på ett dygn, fast när jag tittade på klockan upptäckte jag att jag bara hade sovit i fyra timmar och klockan var vid tre på efter middagen. Jag kände att det kurrade i magen och gick ut i köket och öppnade kylskåpet. Det var nästan tomt, jag blev inte förvånad direkt. Här hemma var det jag som skötte de mest som handla mat och städning, att tvätta klarade mamma hur bra som helst, hon hade inte tid med resten hon jobbade åt och sov för det mest så de andra uppgifterna tog jag hand om.

 

 

Jag suckade jag skulle behöva gå och handla, jag gick med långsamma tunga steg upp för trappan när jag kom på att nästan alla mina kläder låg i väskan som var i hallen jag gick ner igen. Och då kom jag på att jag var tvungen att tvätta också, i min väska hittade jag ett par jeans och en stickad tröja som jag drog på mig. Sen gick jag in på toan, jag var inte beredd på synen jag fick se, mitt ansikte var rött mina ögon var röda också och jag hade mascara rester i ansiktet. Jag satte igång kranen och sköljde av det med kallt vatten och satte på lite puder för att få bort det röda, sen satte jag upp håret i en knut drog på mig ett par skor tog min plånbok och nycklar och gick mot affären.

 

 

Affären låg en bit från vårat hus och jag var där på tio minuter, jag tog en korg och började gå runt och ta de jag behövdes, mjölk ägg, grönsaker och massa mer. När jag nästan var klar och stog vid flingorna hörde jag en röst bakom mig en röst jag hade hört många gånger.

- Amy är det du? Jag vände mig om och mötes av Trishas varma ögon. Great precis den ajg vill träffa just nu Zayns mamma. Fast det var inget fel på henne, Trisha var världens gulligaste och underbarast person, men just nu orkade jag inte.

- Ja, hej Trisha sa jag och fick en stor kram.

- När kom du hem? Frågade hon då.

- Igår kväll sa jag och log lite.

- Jaha men din mamma sa att du skulle komma hem i slutet av månaden.

- Ja men jag ville komma hem lite tidigare och förbereda mig för skolan och sånt sa jag.

- Ja din mamma sa det, att du kom in asså, jag är så glad för din skull.

- Tack Thrisa, du måste vara glad för Zayns skull också, att han har hitta en tjej sa jag och kände att jag ville börja gråta igen. Trisha tittade förvånat på mig.

- Tjej, vadå för tjej?

- Ja jag såg en bild på han och en tjej igår den var överallt på twitter. Trishas förvåning sprack upp till ett leende.

- Haha gumman det är hans kusin Roxanne, du har träffat henne fast du kanske inte minns det ni var rätt små hennes familj bor i Scottland och de har alltid velat se Sverige så de tänkte passa på att träffa Zayn också så det tog två flugor i en smäll sa hon med ett varmt leende. Roxanne jag hade ett vagt minne av henne, så Zayn hade ingen flickvän. Det var bara som jag trott.

- Jaha sa jag och blev lite röd om kinderna. När kommer han hem då?

- En vecka i mitten av September.

- Jaha sa jag tyst.

- Har du redan åkt då?

- Ja jag börjar i början av September.

- Men det var ju tråkigt men du får träffa honom snart tro mig sa hon och sedan tittade hon på klockan. Men herregud jag måste hem, flickorna väntar, du får ha det så bra Amy och vi ses säkert snart sa hon och kramade mig igen.

-Hej då Trisha sa jag och log mot henne innan hon gick iväg.

 

 

Hon vandrade iväg och försvann bakom hyllorna själv stog jag kvar i gången med flingor. Zayn hade ingen flickvän, och han skulle hem när jag börjat skolan. Jag skulle missa honom igen, det var inte menat att det skulle bli vi tydligen. Vi hade båda så olika liv. Det var meningen att jag skulle koncentrera mig på mitt och han på sitt. Fast ajg vill fortsätta hoppas ändå.