onednovellstorys

2012-05-06
02:22:24

More than this - part 27
sista andblicken:

Felicias perspektiv:

Jag visste inte vad jag skulle saga till Ed när han nu hade sagt att han var kär i mig. Han visste att jag inte kände så för han så varför var han tvungen att säga så.  De ända ord som kom ut ur min mun var också att han inte precis hade sagt de. Jag tittade på han i förhoppning att de skulle komma ett äsch jag skojade. Men på en sekund var hans armar runt min midja och han kysste mig. Va fan tänkte jag.



Det tog mig inte ens en sekund innan jag hade tryckt bort honom från mig.

-          Ed why did you do that skrek jag åt honom.¨

-          Because I love you, I want to be with you, Harry doesn’t deserve you, you are too good for him.

-          You are an idiot, you know I have a boyfriend and you kiss me and then you tell me that I should break up with him when I love him with all my heart because you feel that. Jag började gå därifårn med raska steg.

-          Felicia stop. Ed kom bakom mig och tog tag i min arm.

-          Let me go Ed skrek jag igen, ryckte mig ut ur hans grepp och sprang ner till min bil.

 

 

Jag körde och körde till jag kom en bra bit från staden, jag körde in på en liten parkering vid ett motel för att andas. Jag bad till gud att ingen hade sett kyssen och mitt hjärta bankade när jag gick in på twitter. Fan vad jag hade fel, de fanns massa bilder eller inte massa men samma bild som någon hade lyckats ta fast Ed hade haft sina läppar mot mina i en sekund. På alla bilder stog de också typ vilken idiot jag var, att jag inte förtjänade Harry och massa mer. Flera hundra tjejer hade också skrivit till mig hur ful jag var, hur tjock jag var att de skulle döda mig om de såg mig eftersom jag hade sårat Harry.

 

 

Harry oh min Harry. Han kanske inte skulle vara de så länge till. Hade han sett bilden, han hade inte ringt så jag gissade att han inte hade sett den. Jag var tvungen att berätta för han och förklara. Jag startade motorn igen och körde så snabbt jag kunde tillbaka till London.

 

 

Väll utanför Harrys hus, smällde jag igen dörren till bilen och rusade mot portingången. I samma ögonblick som jag skulle öppna den kom Niall ut. Han stirrade på mig.

-          Felicia what are you doing here?

-          I need to talk to Harry. Jag tittade på Niall jag såg på han att han hade sett bilden.

-          Niall have Harry seen it?

-          No not that I know of. Did you do it? Niall tittade på mig.

-          No of curs not, I love Harry with all my heart, Ed kissed me but I pushed him away immediately. You believe me don’t you? Jag tittade förtvivlat på Niall.

-          I believe you sa han efter några sekunder. I can see it in your eyes.

-          Thank you Niall sa jag och kramade han. I have to go.

'

 

Jag rusade upp för trapporna och knackade hårt och snabbt på dörren till killarnas lägenhet. Jag hörde steg och dörren öppnades av Louis. Han bara tittade på mig.

-          Louis is Harry there?

-          Yeah, but I don’t think he wants to talk right now.

-          Why? Jag var rasande kunde han bara inte släppa in mig.

-          I think you know why. Louis tittde argt på mig nu.

-          Oh for for the love of god, Louis I didn’t cheat on Harry.

-          Felicia I don’t know. Nu blev jag förbannad jag knuffade undan Louis och sprang in i lägenheten. Jag såg inte Harry i vardagsrummet eller köket som jag gick förbi. Jag gick till hans rum, dörren stog på glänt, försiktigt knuffade jag upp den. Där satt han, med ryggen mot sängskanten, med benen uppdragna till ansiktet och och han grät, de gjorde ont i hjärtat att veta att de var mitt fel att han grät. Han hade hört att dörren hade öppnats eftersom han nu mumlade.

-          Louis i want to be alone. Go.  Jag stängde dörren bakom mig.

-          Harry viskade jag, it’s me. Han tittade upp, hans ögon var rödsprängda och tårarna rann ner för hans kind.

-          What are you doning here viskade han hest. Han tittade inte ens på mig längre.

-          What do you think, I want to talk to you. Jag gick sakta fram till han och satte mig på mina knän brevid han.

-          What is there to talk about. You cheated on me. Tårarna rann ner för hans kind igen. Jag kände hur mina ögon började tåras och de började sakta åka ner för min kind.

-          Harry I didn’t cheat on you. Ed kissed me, I pushed him away immediately.

-          How can I now that.

-          You don’t believe me. Jag tittade på han chockat. Han tittade på mig nu, rakt in i ögonen.

-          I don’t know if you are telling me the truth, the picture is there. Jag bara tittade på han, han trodde inte på mig.

-          Harry I didn’t do it.

-          I don’t know that.

-          Fine, then you don’t have to see me again sa jag reste mig och rusade ut medans tårarna forsade ner för mina kinder. Han gjorde inte ens någon ansats att gå efter mig eller få mig att stanna. Han trodde att jag jade varit otrogen.

 

 

Jag sprang ut ur lägenheten smällde igen deras dörr och stannade satte mig ner mot väggen, det var som all min kraft hade försvunnit jag kunde inte röra mig. Jag bara satt där och grät och grät. Jag vet inte hur länge jag satt där innan Niall kom upp för trapporna, han sa saker till mig men jag hörde inte vad han sa, alla mina sinnen hade blivit dimmiga och jag visste inte hur man använde dem. Jag kände av att Niall  hjälpte mig upp så jag kunde stå upp, men alla mina krafter var bort och jag hade inget  balanssinne eller något  så när jag stog på mina ben svimmade jag av utmattning.

 

 

Jag vaknade en liten stund senare i en soffa. Hur hade jag hamnat här tänkte jag och jag hade ingen aning om var jag var någonstans till jag såg Niall blonda kalufs. Så jag var hemma hos Niall.

Niall såg att jag hade vaknat och förklarat vad som hade hänt.

-          He didn’t believe you right?

-          No he didn’t  svarade jag. Niall frågade inget mer eller sa något. Han lät mig villa ut fyllde mig med vätska innan han lät mig åka hem. Jag körde långsamt genom Londons gator. Väll hemma gick jag upp på mitt rum bytade om till en av Harrys tröjor som jag hade la mig i min säng och började gråta igen.

Jag hade precis förlorta mannen jag älskar över allt annat. Vad skulle man förvänta sig egentligen.



Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: