onednovellstorys

Nästa dag:

Jag och Niall är ute och går med Sötnos, det är varmt för att vara så tidigt på morgonen. Jag känner också på mig att Niall vill säga något men vågar inte, han verkar nervös vilket han aldrig brukar vara. Tillslut bestämmer jag mig för att fråga.

-Niall vad är det med dig idag? Frågar jag och håller ett hårdare tag i hans hand.
- Jo Cissi det är så här börjar han och tar ett djupt andetag. Vi ska åka iväg om en och en halv vecka igen säger han och tittar nervöst på¨mig. Jag får en klump i magen, såklart att ahn skulle iväg jag hade nästan glömt bort att han var känd.
- Då får vi väl gör det bästa av den tiden vi har kvar svarar jag med ett försök till ett leenden. Han tittar konstigt på mig igen.
- Grejen är att jag ska åka iväg om två dagar, upp till Mullingar och hälsa på min familj nu innan vi åker säger han tyst. Jag suckar högt så jag kommer inte få träffa honom på några månader hur skulle detta gå, jag som tyckte det var jobbigt att vara utan honom i några dagar.
- Och du ska med mig säger Niall sedan och bryter upp i ett stort flin. Jag tittar överraskat på honom.
- Ska jag? Men jag har jobbet och Sötnos.
- Det är redan löst, du är ledig och Danielle och Liam ska ta hand om Sötnos.
- Öhh jaha, så vi åker om två dagar.
- Japp och jag hoppas du kan äta mycket min mamma lagar mycket mat säger han och lägger armen om mig.





Två dagar senare lämnade jag av Sötnos hos Liam och Danielle som såg väldigt lyckliga ut att passa henne.
- Och hon tycker om att sova i sängen men hon behöver inte om ni inte vill säger jag när vi ska gå där ifrån, det är säkert femte gången jag säger det.
- Cissi ta det lugnt, det kommer gå bra vi kommer inte ta livet av henne säger Danielle och ger mig en kram. Sedan böjer jag mig ner till Sötnos och kramar henne.
- Hej då älskling, jag kommer sakna dig, hon kramar tillbaka på sitt lilla sätt och slickar mig på näsan.


Sedan fick Niall dra ut mig och ner till bilen. Vi körde ner mot Heathrow flygplats för att ta flyget upp till Irland. Vi parkerade och började gå mot ingången då vi såg massa tjejer som började skrika när de såg Niall. Jag blev genast rädd men jag visste att Niall blev räddare, vi skulle tagit med Paul tänkte jag samtidigt som någon knackade mig på axeln och till min glada förvåning var det Paul.
- Behöver ni hjälp eller? Frågade han och skrattade.
- Du är verkligen en räddare i nöden sa jag och flinade. Sedan gick vi in i flygplatsen och skriken blev högre, Paul manade plats för oss tills vi kom till incheckningen.
- Klarar ni er här ifrån?
- Ja det borde vi göra svarade jag.
- Bra, då får ni ha det så trevligt så länge och vi ses om en vecka sa han till Niall och kramade oss. Vi fortsatte ner till vår gate.
- Är du nervös? Frågade Niall mig och tog min hand i hans.
- Lite, tänk så tycker de inte om mig svarar jag nervöst.
- Det kommer att älska dig säger han och pussar min hand.